MAREX NOSVISA FLOCK OCH DESS ÄVENTYR!

Goda Julen och Nya året!!

2011-12-23T22:13:00.010+01:00

Säger vi aldrig nej?

2011-12-18T01:55:00.006+01:00

Apropå ordet – nej!

”Nej” har väl aldrig varit en bristvara i hundägarens vokabulär om du frågar mig istället för att fråga Fredrik Steen.

Jag upplever det precis tvärtom då jag dagligen arbetar med frustrerade djurägare som förtvivlat säger nej till sina hundar mest hela tiden, hundar som ibland vare sig lyssnar och som ofta för den delen inte heller förstår innebörden, -betydelsen som ägaren bestämt sig för och denna betydelse varierar inte sällan beroende på situation och tillfälle vilket oftast inte gör det lätt för en hund att hänga med på och kunna förstå.

Hur ofta säger vi egentligen ”rätt” jämfört med hur ofta vi säger ”nej”? Hur ofta har vi tagit oss tiden att lära in vad vi vill att hunden skall göra istället för att den gör det som orsakar vårt nej. Detta borde snarare tas upp för diskussion.

Ofta säger den frustrerade ägaren att- ”jag vill inte att hunden skall göra si eller så”. Då brukar jag fråga "vad vill du att den skall göra istället"? Skrämmande ofta har de ingen bild av vad de vill ha och det betyder ju i sin tur att hunden inte kan ha en chans att veta.

Vad ”nej” i verkligheten betyder för hunden i fråga kan ju dessutom variera kraftigt , är det en kastad plastpåse full med tomburkar, eller ett kort snärtigt ryck i ett koppel, ett rytande som för hunden innebär ett förestående obehag på ett eller annat sätt? Kanske är nejet en borttagen möjlighet att få det man vill, till exempel en dörr som stängs om man försöker att tränga sig ut och förbi, kanske är det en ägare som säger, ”hoppsan, där blev det fel” och som tydligt visar att den förväntade belöningen kommer att utebli? Det finns många sätt att få en hund att avbryta ett beteende, frågan är vilket sätt man väljer att göra detta på och vilken grund man baserar sitt beslut på. Är man sköldpadda kan man bitas…. ;)

I FS debattartikel hävdar han att bristen på nej hänger ihop med en viss sorts instruktörer med en viss inlärningsmetodik och på grund av deras okunskap . Jag hävdar tvärtom att bristen på att kunna skapa, som jag ser på det, en ram som skapar korrekta förväntningar för hunden om vad beteendet skall leda till,-att detta är helt oberoende av vilken metod eller brist på metod man har valt att använda. Det beror förstås på kunskapen hos personen i fråga oavsett metodik.

Däremot beror det på i mina ögon på okunskap när man anser sig ha rätt att korrigera en individ som inte har en chans att välja att göra rätt, och det ligger okunskap bakom den förutfattade meningen om att bara för att någon arbetar med positiv förstärkning för att få fram ”rätt” beteende automatiskt inte har regler och ramar för sin hund. Då glömmer man bort att det finns något som heter negativt straff och en då för hunden inte önskvärd konsekvens efter beteendet.

Jag anser även att de som arbetar med att fokusera på att se till att hunden tjänar på att göra rätt, att den inte är rädd för att göra fel och att man som sagt försöker att förklara för hunden hur bilden på kartongen till puzzlet vi lägger ser ut, innan hunden skall börja göra fel, är de personer i hundvärlden som är de mest uppdaterade gällande kunskapen om hur inlärning fungerar och vad som är effektivast- utan tråkiga bieffekter.

Det är just dessa som går på kurser och föreläsningar själva, just för att för att få nya infallsvinklar, hålla sina kunskaper uppdaterade och dessa personer är allt annat än rädda för att arbeta praktiskt både med sina egna och andras hundar både när det gäller ”träning av tävlingsmoment” eller förändring av redan befintliga hundbeteenden som i vår människovärld orsakar problem på ett eller annat sätt. Flera tävlar med sina hundar på internationella nivåer med mycket goda resultat. Detta är min erfarenhet.

Att man har tillgång till att få ut sina egna tankar och metoder till TV eller annan media som till exempel tidningen Hundsport ,vilka båda har stor genomslagskraft ut till den vanliga hundägaren, medför i mina ögon automatiskt ett större ansvar hos dessa personer att måla upp hela bilden av beteendeutredningar och träning.Med detta menar jag korrigeringarnas för och nackdelar, hur förstärknings-metodiken fungerar med negativt straff som motpol till den positiva förstärkningen och framför allt även ta upp vad som är en hunds grundläggande behov, vad den kan uppvisa för beteenden som är helt naturliga, varför arten, individen reagerar som den gör i specifika situationer. Allt detta istället för att enbart gå in och korrigera symptomen som hunden uppvisar i form av olika beteenden.

Ofta hör man att ”jag använder aldrig positiva korrigeringar då vi tränar trix och lydnad, då skall hunden tycka att inlärningen är rolig. Däremot är det en annan femma när vi talar om vardagslydnad, då kommer korrigeringarna och nej fram för då är det allvar. Då skall hunden vilja följa mina steg och mina förehavanden för det är naturligt för hunden att följa och lyssna på mig. Gör hunden fel här har jag rätten att korrigera på ett för hunden obekvämt sätt”

Problemet med detta resonemang är att inlärning är inlärning, oavsett vad man lär hunden. Det är ingen skillnad på om jag vill lära min hund att gå ett snyggt fritt följ eller om jag vill lära hunden att springa bort och lägga sig på en matta i hallen istället för att hoppa på faster Ulla när hon kommer och hälsar på. Däremot om det ligger en känsla såsom frustration eller rädsla bakom beteendet så måste man även arbeta med att förändra orsaken till att hunden känner som den gör istället för att bara trycka undan beteendet med hjälp av inlärning eller för att hunden på grund av förväntad korrigering inte vågar uttrycka det den vill.

Dessutom är de flesta beteenden som vi människor anser vara ”problembeteenden” i vardagen fullkomligt naturliga beteenden för hundar, och bara av den orsaken har vi om inte något annat ett etiskt ansvar att se till att vi har gjort allt vi kan för att tillgodose hundens behov av att få utlopp för dessa behov. Exempel på detta kan vara hunden som plötsligt blir en mycket mer harmonisk individ som inte behöver uppvisa ”problembeteendet” längre då man berikat miljön med en utsiktsplats, fysiska utmaningar såsom springa, gräva, klättra, födosöksbeteende och allt annat en hund behöver.

Detta tycker jag tål att tänkas på istället för att ägna tid och utrymme i det offentliga rummet åt att öka klyftan mellan ”vi och dem” som jag anser att både Barbro Börjessons och nu Fredrik Steens artiklar gör. Är man en offentlig person som många ser upp till, innebär det inte bara att ha ett stort utrymme för sina egna åsikter, det innebär även att hålla sig uppdaterad med även andra metoder och tankesätt än sitt egna och att kunna ta emot kritik för de i mina ögon mycket nedlåtande och generaliserande uttalanden som gjorts i tidningen Hundsport på senare tid .

Så tycker jag.

Jenny Marek

Nosvis Klickerkunskap

Adventure Dog Conference -Tema Avel, genetik och DNA

2011-12-01T23:05:00.006+01:00

Färdig med Alvesta och hundutbildningsgruppen för ett tag. Sorgligt men sant.

Nu är året med hundproblemutredarutbildningen till ända... Tråkigt får jag allt säga. Det har varit ett fantastiskt spännande år där man suttit och insupit en massa härliga människors kunskap. Då jag är en person som gärna vänder och vrider och snurrar på all kunskap så att den skall passa mig och det jag gör så har det allt blivit en hel massa frågor till våra stackars lärare.... Förlåt. :)

Näst på Schemat är det Adventure Dog Conference i Stockholm i helgen.
klicka på rubriken för att läsa mer om evenemanget.

Där skall det diskuteras om avel genetik och DNA, feromoner och om man kan testa ärftlighet gällande mentalitet. Det skall bli mycket spännande och jag skall packa mina mjuka kläder och föreläsningstofflor så att jag sitter mjukt och bekvämt under hela helgen så att jag åter kan fokusera på att ställa besvärliga frågor....;)

Vi hörs när jag är tillbaka!

C-G Siewertsson, beteendeveterinär

2011-10-29T23:08:00.005+02:00

Jahaja,,, nu är det bara en gång kvar på problemhundsutbildningen för hundutbildningsgruppen. Det kommer att kännas tomt och sorgligt. Så mycket som jag har lärt mig. Nu senast hade vi en veterinär från Växjö som hade hela helgen till att prata med oss om medicinska orsaker till beteendeförändringar. Han var mycket intressant att lyssna på, även för mig som ju redan har en del kunskap i ämnet. Han kom med en hel del nytt och det spännande att höra hur en svensk veterinär tänker då det gäller psykofarmaka på hund.

På mina utbildningar utomlands så var det inte ett dugg konstigt att använda en hel del riktigt kraftiga preparat för att dämpa ångest och så vidare. C-G kunde använda sig av Selegelin, serotoninhämmare, men i övrigt tänkte han precis som mig. Att man framför allt använder sig av Zylkene och DAP om man startar upp en beteende-förändring som behöver lite hjälp med att hålla stressen och oron nere.

Jag har precis en diskussion på ett av hundforumen med en man som tänker starta upp ett "hundrehab" där han skall köra Cesar Millans metoder så gott han kan, för utbildad, det är han inte...

Det som frustrerar mig allra mest i dessa diskussioner är att enligt CMs lära så är problemet alltid orsakat av dåligt ledarskap i samband med en hund som är dominant. Vad händer då med hunden som har problem med smärta, magsår, hormonrubbningar, tandvärk och så vidare, jo, inte nog med att den inte blir utredd för diagnosen är ju redan klar, dåligt ledarskap, den blir dessutom korrigerad då den utför beteenden som mycket sannorlikt har sitt ursprung i det fysiska på ett eller annat sätt. Sorgligt.

Bilden på Kompis brutna svans som påverkade hans humör en hel del....

För att hålla er uppdaterade gällande mitt Nosvisnamnäventyr så har jag träffat min advokat som är mycket optimistisk gällande mina chanser i tingsrätten. Hon var mycket imponerad av alla intyg från människor i branschen som har tagit sig tiden att hjälpa mig att bevisa min etablering. Så nu väntar jag bara på kallelsen och jag känner mig supertaggad måste jag säga.

Vi hörs snart igen.

Kerstin Malm, David Selin, Skara och älgklövar

2011-10-11T20:40:00.006+02:00

Ja nu är det full rulle igen. Efter att ha varit helt utslagen i två veckor med över 40 graders feber är jag i full gång igen. Problemhundsutbildningen börjar lida mot sitt avslut och det är snart dags att knyta ihop säcken med allt vi har lärt oss från våra olika lärares infallsvinklar. Senaste gångerna har vi blivit drillade av David Selin "him self" och av etologen Kerstin Malm. Vi har haft riktiga fall som vi har utrett och jag måste säga att jag börjar för första gången på dessa fyra åren känna att jag kanske har en del under västen nu för tiden. Det är ett område som det bara är att inse att fulllärd, det blir man aldrig. Den dagen man tror sig sitta på alla sanningar gällande djurens beteende, då är man nog både korkad och kokt. Det finns ingen sanning. Däremot finns det verifierad kunskap att tillgå om man är intresserad och det är jag ju....kan bara inte låta bli...

Idag har jag varit iväg på SLU, djursjukskötarutbildningen i Skara. Jag hade som uppdrag att prata om hur en beteendeutredning går till på kliniken. Det är inte lätt att sammanfatta allt som är väsentligt på 6 timmar men tjejerna var smarta, hade bra frågor och deras egna testutredningar i slutet fungerade fint. Hoppas att någon känner sig sugen på att snoka vidare i ämnet. Det behövs fler beteendenördar i branschen!

När jag körde hemåt ringde min vän och berättade att han hade 18 älgfötter åt oss!! så nu skall det spåras må ni tro! :)

Härlig guldkant på en annars ganska dålig höst med många tråkiga händelser, och dåligt väder. Min föreståndande tvist i tingsrätten gällande att försvara mitt namn Nosvis tär på mig men jag kan ju bara säga att mina vänner går inte av för hackor! Mitt försvar och underlag för att ansöka om hävning av deras användande av ordet Nosvis baseras på att namnet redan vart i fullt bruk och att namnet förknippas med mig så här har jag bett folk om hjälp med skrivna intyg. Förstå hur många som har tagit sig tiden att skriva..:) Veterinärer, beteendevetare, etologer, instruktörer, kunder, kennelägare, SLU, SKK, SBK, rasklubbar med flera med flera. Jag tackar er alla av hela mitt hjärta! Skulle det vara att jag förlorar namnet på grund av formalia kan jag ändå känna att jag har vunnit ändå för att jag har så fina vänner, kollegor och ett otroligt stort kontaktnät av kunder.
En pärm full av bevisning!

Ja, ja,,, jag har kontakt med en jurist, och jag har en pärm full i bevisning som kommer att göra det möjligt att faktiskt eventuellt kunna rättsligen hävda att rätten till namnet är min, jag hoppas och tror att det blir precis så. Hur kul kan det vara menar jag att starta upp en hundskola med någon annans namn? Det bäddar för förväxlingar och det är en liten värld den här hundtränarvärlden så man får allt tänka sig för lite också. Det man gör får konsekvenser. Jenny är på krigsstigen kan man säga! Återkommer med mer nyheter så fort jag har dom. Igen tusen tack alla ni!

Ingen bästa höst inte....

2011-09-22T21:48:00.003+02:00

Hej allihop!

Jag är inte på topp just för tillfället får man nog säga... Jag har legat helt utslagen i två veckor med en lunginflammation som gett mig hög feber, närmre 40 grader i hela två veckor har tagit ut sin rätt. Jag är trött sur och ligger bakom schemat med det mesta just för tillfället. Jag har sedan sist hållt två föreläsningar, en om katten och en om hund. De stackarna som lyssnade på mig gällande hund var tvungna att titta på en grön föreläsare som stod och kallsvettades... föga charmigt...

Jag hoppas jag inte gjorde er allt för besvikna.

Som om inte detta och regnet skulle kunna räcka har jag hamnat i en jättetråkig situation. Mitt företagsnamn Nosvis, har jag nu använt i över tre år men jag har inte registrerat namnet utan haft en enskild firma i mitt eget namn.Plötsligt så har två andra tjejer registrerat namnet och vill börja använda namnet för ja vad då, ... jo, en hundskola!! Jag har ansökt om hävning av deras namn med bakgrund att jag kan påvisa att jag haft namnet i bruk under en lång tid och är etablerad inom hundvärlden och de har nu i sin tur bestridit mig så nu kommer fallet troligen att hamna uppe i tingsrätten.. :( Detta gör mig både ledsen och arg för jag har jobbat hårt för att skapa mitt namn och mitt företag. Jag skriver detta för att ni skall veta att jag kan bli tvingad att byta ut allt som har med namnet att göra, men vi är inte där än, jag kommer inte att ge dom mitt namn utan att ha gjort precis allt jag kan för att försvara mig.

Så nej, denna hösten kunde ha börjat bättre...

Mycket nu,,, som vanligt

2011-08-28T20:14:00.007+02:00

Hej allihopa!

Sen sist har inte mycket hänt förutom jobb och jobb och mys i skogen med mina hundar. En kväll tillbringade jag dock med att åka tidsmaskin genom att först gå på Stefan Sundström
och därefter Nymphet Noodlers som återförenades för en kväll på Sticky Fingers i Göteborg.
Helt suveränt med Ian från Soundtrack som förband, och där och då lovade jag mig själv att ta hand om den sidan av mig som gillar kultur, öl och underbara vänner som spelar fantastisk musik. Mitt djurintresse och mitt arbete med detta har tagit över de senaste åren helt och hållet men det skall det bli ändring på! Det ena utesluter inte det andra.Man kan jobba men man måste också vara med i världen utanför, den som ger en energi tillbaks.

Med denna insikt har jag nu gett mig tusan på att komma iväg för att avnjuta Weeping Willows då dom kommer om några veckor. Först och främst är musiken helt underbar men icke att förglömma är grabbarna i bandet några av de vackraste människor jag känner, så för att kunna umgås på ett helt naturligt sätt har jag faktiskt tagit ut några semesterdagar i samband med deras spelning...;)

Jag och Cilla har varit nere i Alvesta för en helg med Curt Blixt som har lärt oss allt om BPH testet och hur man läser signaler hos hundar som utsetts för press av olika slag. Mycket lärorikt!

Jag har även utsett och träffat min projekthund som jag skall utvärdera under året, mycket spännande hund men jag måste be att få återkomma gällande henne och utredningen.

Jag har mycket på gång via firman just nu, föreläsningar och privata kunder med utredningar. Dessutom har hundutbildningsgruppen "informerat" mig om att jag skall prata djursjukvård i Stockhom i januari på deras dagisutbildning...:)Inte mig emot, deras utbildningar är superseriösa och av mycket hög kvalitet så jag känner mig hedrad att bli tillfrågad som vanligt!

Imorgon kör jag en föreläsning om katternas beteende på kliniken
och nästa vecka är det hundarnas tur.
Roligt att så många är anmälda! Väl mött där!

rapport från bakom laggår´n

2011-08-06T14:26:00.014+02:00

Hej! Nu var det så där länge sedan igen... hinner inte riktigt med. Sedan sist har den gamle Kompis nu 11 år fått visa att han minsann också kan genom att tuffa fram och klara den öppna klassen i viltspår. Han är helskön och trots att det tar honom ungefär 13-14 minuter mer än Dito så är han stadig och snurrar egentligen ingenting förutom vid de blodlösa återgångsvinklarna. Jag är så kär i min gamle vän.

Är man en gammal vallhud är det tur att det är sköldisar man vallar...

Just nu känns det lite tungt för han har en svacka på grund av framförallt en öroninflammation som gör riktigt ont, det ser man på lång väg. Han får både rimadyl, örondroppar och morfin så nu har det börjat vända. Hönsmamman har ju möjlighet att döna på med behandlingen så det har vi gjort. Han är även kort i steget och lite dämpad i sitt allmäntillstånd så för mig har det varit jobbigt, jag går och sneglar på honom mest hela tiden för att utröna hur han mår. Oundvikligt är ju att man börjar att förbereda sig på ett tungt beslut då han inte kan vara med längre på ett sätt som är honom värdigt.

Morfar visar hur det går till

Jag har avlivat ett helt gäng med gamla djur på jobbet under de senaste veckorna och det är inte svårt att sätta sig in i deras känsla. :( Men men, det är inte dags för oss än, så mycket vet jag. Han hänger på på våra promenader som nu i och för sig går långsamt på grund av valpen, men vi är ju dock ute i 1 ,5 timmar i stöten generellt. Han springer, nosar, tuffar och gräver när vi pausar så visst har han också kul.Här har Dito fått igång honom

Dito är däremot i toppkondition och skitig och glad som aldrig förr! Tycker väl kanske att det är dålig fart på promenaderna med gamle gubben och lille valpen...men det löser han genom att vara oerhört lyhörd i skogen, komma så fort jag visslar och då låter jag honom röra sig lös. Han springer nog ungefär 20 gånger den sträckan vi andra går.

Han älskar sin systerson och dom umgås jättefint med varandra. Det är nästan att Dito är lite för snäll men jag är bara glad för det.
>

What comes around goes around...

Aldrig har en valp kunnat känna sig så trygg och glad då han ju faktiskt har både sin morfar och morbror som verkligen ser till att han har det fint. Dito verkar sugen på att starta i nått så vi får väl se vad vi kan hitta på... man undrar ju lite hur det hade gått med brukslydnaden på honom... hmm, vi får se.

Fido, Fido Fido Fido. Han har utvecklats till en härlig kramig, kärleksfull unghund på nu 20 veckor. Han är den mest humoristiska hund jag någonsin haft, han skrattar med hela kroppen när han har hittat på något roligt och han är allt annat än blyg för att göra just det, hitta på saker.... Han har varit i stan, tittat på spårvagnar, fikat på café i majorna, åkt liten motorgummibåt till Marstrand, flörtat järnet med folk på Marstrands strög, lärt sig simma riktigt bra, hämta metallapporter,.tappat en massa tänder, protesterat vid kloklippningar, lärt sig fotplaceringen i bakåtmarch och ingångar med hjälp av klossen. Han är en riktigt rolig träningshund som är mycket förtjust i att leka, bära och att träna. Han tänker faktiskt till och med efter före till skillnad från en viss annan som börjar på Di - och slutar på to.:)Fido kan också hålla en träningsfokus mycket längre än jag upplevde med de andra så om jag bara skärper mig, prioriterar min tid rätt, så hoppas jag att vi skall hinna starta i tävling till våren.

Alla älskar vi vår Fido!

Fidos första blodspår....

2011-06-24T00:30:00.014+02:00

Fido, 12 veckor gör sin spårdebut

Första gången var det liiite läskigt så "Smygande fluffet" smög sakta men säkert genom djungeln. Men fy tusan vad kul det var med klöven så fort man förstod att den inte sparkades!

Vi och dom....

2011-06-15T20:42:00.003+02:00

Om ni trycker på titeln kommer ni till en insändare som Barbro Börjesson, känd från SVTs "Gó kväll" har fått publicerad i senaste numret av Hundsport. När jag läser hennes text förstår jag att hon är heligt förbannad på någon/något och att hon vill ha sagt en hel massa gällande hennes kritiker, sen förstår jag inte så mycket mer...

Mitt problem är, förutom att jag anser att hennes artikel är osaklig, förvirrad och generaliserande på ett grovt förolämpande sätt, om man nu är en av dom som antas räknas som en "mjukare" instruktör, är att hon använder sig av tankesättet "Vi mot Dom". Det är väl verkligen inget tankesätt som kommer att hjälpa gällande att börja en vettig diskussion gällande de träningsmetoder man väljer att använda. Det skapar enbart fler arga insändare, fler generaliseringar och fler oriktiga påståenden angående X eller Y.

Jag anser dessutom att skall man skriva en insändare med ett kraftigt innehåll angående att man känner sig kränkt av enskilda individers förutfattade meningar gällande en själv,,, ja då får man allt hålla sig ifrån att generalisera ihop en stor grupp av instruktörskollegor som aktivt har gjort ett val gällande sin träningsideologi.

Jag tar gärna upp debatten med Barbro angående hennes otaliga avsnitt där hon kastar saker både på och efter hundarna för att skrämma dom så pass att dom avbryter sina beteende, hon får ägarna att rya och skälla på hunden och då hunden förvirrat slutar att agera så kramar B om dom och problemet anses löst. Eller? Om det inte är så så får man nog sluta att redigera på det sätt som görs för det är detta budskap som kommer fram i rutan.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen, att trycka bort utagerade beteenden utan att ta reda på orsak, eller heller för den delen erbjuda för hunden ett annat alternativ, är som att sätta en kork i rumpan på hunden med diarré, som att flytta till ett hus så inte grannarna störs av de stressade ylen då hunden är ensam, att trycka ner hunden i hundmöten så att den inte vågar agera trots att känslan är detsamma, det är förkastligt. Så är det och det står jag för att jag anser.

Hälsn "Eventuellt en av de som kallas för velourhuligan".

p.s Gällande hennes utspel mot Anders Hallgren så bottnar det (tror jag) i att han i sin tur kritiserat henne för bland annat detta som jag tagit upp här i min text.

Fido, min nya stjärna! Jag är helt betagen....

2011-05-27T21:40:00.010+02:00

Min nya goa valp är en härlig herre.

Han är lik både sin morfar Kompis, och sin morbror Dito, men samtidigt är han helt sin egen. Han är hur snäll som helst, han är otroligt fysisk och vill gärna vara mycket nära mest hela tiden. Han vet hur man använder sin mustasch till att mysas med och han tycker att det är toppen att tvätta ansikten på katter... inte alltid en ömsesidig känsla men alla djuren verkar tycka jättemycket om honom så han kommer undan med det mesta som det verkar... Han har ett ton med humor och han är numera "inklickad" så vi har så smått börjat med lite roliga grejer som att sätta nosen i handen, sitta ner för att bakluckan skall öppnas med mera. Den största skillnaden just nu är att jag tror och känner att han är lite lugnare och lite mer den sorten som tänker lite innan han agerar... det är bara ett plus i min bok för det är detta som Dito ibland kan ha svårt för, att inte agera i samma sekund som han har fått en ingivelse.

Jag fick ett erbjudande att ta med Fido för att bli fotad av den eminenta hundfotografen Ida Kucera http://www.doggystajl.fotosidan.se/ och här nedan ser ni ett axplock av vad denna tjej kan göra! Hon är helt suverän!

Tack så jättemycket för dina fina bilder Ida.

Hoppsan....;)

2011-05-24T22:25:00.019+02:00

Har inte skrivit på ett tag.... bland annat beror detta på ... kommer ni ihåg min gudson, Kompis barnbarn? Det blev inte riktigt som det var tänkt gällande att han skulle bo hos Cathrine och att jag skulle vara gudmor... Omständigheterna ändrade på rubbet så sedan förra veckan har flocken utökats med ytterligare en vovve, Fido som han heter, fick flytta in hos oss istället!

Jag hade väl egentligen inte tänkt skaffa ytterligare en hund just nu men då det blev som det blev och då jag blivit helt tokförälskad i honom när vi var och hälsade på förra gången, så var inte beslutet så svårt. Med magen var det klart direkt och med huvudet tog det ett dygn att fundera igenom för och nackdelar. Nackdelarna är att tre hundar är fler än två och det är besvärligare gällande hundvakter, gå i koppel förbi andra hundar och så vidare, praktiska grejer som går att lösa med lite organisation.

Fördelarna är att Kompis är snart 11 år gammal och har svårare att hänga med i Ditos mycket fysiska lekar. Han är helt enkelt inte lika intresserad av att springa superfort och bli tacklad som det är. Detta med en ny, glad valp som då Kompis fyller 12 år, är ett år gammal och kommer att ta den rollen med glädje. Jag tror detta blir helt toppen!

Fido är en mjuk, självsäker, lugn grabb med ett ton av humor och av gulligullkvalitet. Han har inte varit ledsen en sekund sen han kom och mina vuxna hundar, hans morfar och morbror har fallit totalt för hans charm, han får göra precis som han vill, mest hela tiden. Katterna tycker väl att hans slickande, hoppande och gullande är lite under deras värdighet att behöva utstå i några större portioner men även dom har accepterat att lilleman har kommit för att stanna.

Här kommer en bildkavalkad över underverket som nu är 9 veckor gammal! :)

Lite lite blyg första kvällens promenad... det gick dock snabbt över.

Sköldpadda värre än Jesus och Kompis är Morfar !

2011-05-03T21:58:00.009+02:00

Förra året vid midsommar lyckades min grekiska landsköldpadda Fille ta sig ut ur sitt utehägn, hur,.. vet jag fortfarande faktiskt inte. Jag fick en massa hjälp av vänner, och vänners vänner, med hundar och utan, vi sökte faktiskt igenom ett riktigt stort område, men tyvärr utan framgång.

När hösten tog i och det blev kallt så visste jag att nu gräver han ner sig någonstans om han fortfarande lever. Jag fick vänta och hoppas att vi hittar honom till våren.

Vintern kom och som ni alla vet var det ju inte direkt den lilla blyga vintern heller... jag klockade termometern på -27 grader vid ett tillfälle, och mitt hopp att han skulle kunna överleva detta började tyna bort. Jag har ju under resans gång dessutom fått två nya sköldisar, Avrio och Retro, som har har försökt att fylla tomrummet efter Fille.

Men......Nu när det blev högsommar i April så var det någon som vaknade och plötsligt befann sig Fille, vaken och prasslande bland gamla höstlöv i min trädgård! Tack och lov är min väninna Anette en nyfiken typ så när hon hörde prasslandet gick hon dit för att snoka. Döm om min förvåning när hon kommer in i köket med en mycket efterlängtad sköldis vid namn Fille, världens bästa Fille! Precis som Jesus dyker han upp på påskdagens morgon....
Jag är överlycklig och har numera ett lyxproblem, 3 hanar och en aldeles för liten innebur... men det går att ordna.

Vidare till nästa nyhet och det är att Kompis är numera morfar och lille Dito har blivit morbror till tre underbara valpar!

Tuva, den stolta mamman
Det blev 2 hanar och en tik. En vän till en vän här i Göteboorg skall ha den ena grabben så han kommer härligt nära. Jag har utsett mig själv till gudmor och en ständig hundvakt om så skulle behövas. Han flyttar in till Catrine om 2 långa veckor och mycket snart skall han introduceras för hela stora vovvegänget så att han känner sig som hemma! Jag är helt kär i dom, titta bara....

Den lilla tjejenMin gudson

HUNDproblemutredarutbildningen

2011-04-10T22:10:00.005+02:00

Första lärare ut för oss var den berömde Anders Hallgren.

Är det någon som har satsat blod svett och tårar på att utbilda det svenska folket i hundkunskap så är det denna man. Han har skrivit en uppsjö med böcker i ämnet, arbetat med räddningshundar i USA, forskat på rygg-och nackskador på våra hundar, startat IMMIs branchorganistation för att ge utbildade hundutredare en kvalitetsstämpel, han är även den som startat upp Hundutbildningsgruppen som numera sen många år drivs av David och Maria Selin.

Anders har under helgen gått igenom hur han lägger upp en utredning av en problemutredning.

Mycket av det han har sett under sina 40 år upplever han har berott på stress som bottnar i underaktivering och/eller smärtor. Smärtor som ofta kommer ifrån rörelseapparaten, muskler, leder och nack och ryggkotor, som har på det ena eller det andra sättet blivit skadade. Hans teori är att vårt sätt att använda halsbanden som ett sätt att korrigera, eller även då hunden drar i kopplet på grund av olika orsaker, kan orsaka dessa förslitningar.

Enligt undersökningar så finns det misstanke om att så många som 50- 60 % av hundar som uppvisar "problembeteende med aggression, eller stress", att dessa hundar har någon smärta bakom som orsakar det beteendet som vi sen ser. Skrämmande siffror....

Så igen, en repris av min varning för Cesar Millans designade halsband.

Halsbandet är konstruerat för att hålla upp den tunna snaran högt upp på hundens hals där den orsakar maximalt med smärta. På halsens framsida sitter larynx, struphuvudet och luftstrupen som är uppbyggt av broskringar. Snaran är så tunn att den dels fysiskt kan klämma sig in mellan både två kotor eller trycka till brosket så att det faktiskt orsakar en kollaps av strupen.

Dessutom trycker snaran på nerver som sitter vid sidan av halsen högt upp. Dessa kan vid tryck orsaka en kraftig migrän och försämrad syn. Så hela arrangemanget är av djurskyddskäl helt förkastligt och jag är helt fashinerad över att det fortfarande är lagligt! Skall man använda halsband så skall bredden helst vara mer än vad två halskotor är i bredd eller det som AH helst förespråkar är en sele som är utpassad på ett bra sätt för just din hund. Detta är klart något att fundera på...

Nu är det vårrulle! igen...:)

2011-04-07T19:07:00.004+02:00

Och snart är det påsk!

Nu är det full rulle igen! Solen är framme, fåglarna drillar och katterna stannar gärna ute så länge dom någonsin kan...Hundarna tillbringar dagarna i solen på dagis och matte jobbar.

Dessutom är det nu till helgen dags att påbörja den sista puzzelbiten i mina viktiga utbildningar som jag vill ha i ryggen för att kunna känna att jag har gått dom bästa utbildningarna som finns att tillgå i Sverige. Hundutbildningsgruppen har en hundproblemutredarutbildning där man som vanligt får många olika perspektiv på utredning på hundbeteenden. Denna helgen skall vi lyssna på Anders Hallgren som väl är Sveriges "mesta" hundpsykolog. Han har arbetat med hundars beteende sen tidigt 70-tal. Det skall bli mycket spännande att få så mycket tid som 2 hela dagar med denna man och allt som kan finnas i ett sånt huvud. :)

Fler lärare som kommer att dyka upp under året är:
David Selin själv, han som anordnar ACD-konferenserna, och den man som har imponerat mest på mig av alla, imponerat med sina otroliga kunskaper, sina intressanta vinklingar, sin öppenhet för ny kunskap och för sin breda syn på hur allt hänger ihop. Helt unikt.

Vi kommer även att lyssna på Lina Hetta, beteendevetare, Linda Atmér, biolog,Maria Eriksson, hundmassör, Curt Blixt, "hundguru" bland annat skapare av mentaltestet som vi har i Sverige,Kerstin Malm -etolog, Marie Wendt psykolog, Carl Gustav Siewertsson veterinär. Alla dessa människor skall försöka att ge sin syn på hur beteeende hos hund fungerar och hur man skall kunna hjälpa till om det har gått snett.

Jag ser otroligt mycket fram emot dessa 8 kommande helger under året.

Jag anmälde mig ju i efterhand även till 15 poäng på Skövde högskola i "Djuren och människans kognition". Denna kurs helt otroligt spännande och jag ger järnet för att försöka att hinna med allt.. Gör jag inte det får jag kanske inse mig besegrad och fortsätta nästa termin men än så länge kämpar jag på. Vi får se.

Praktiskt med hundarna så är det hög tid att börja med spåren igen. Vi längtar allihopa, Dito mest....;)

Och Kompis har blivit morfar!!!! :) Skall åka ner och klämma på valpar på annandagen!

Forum, en helt egen värld....

2011-03-15T19:44:00.005+01:00

En ganska obekväm och ocharmig värld

Har sen jag var hemma och var sjuk hängt lite inne på ett forum som heter vovve. Det är faktiskt en helt surrealistisk parallell hundvärld som jag inte kände till tidigare och som jag nog fortfarande inte förstår mig på. Därinne är hundratals hundälskande människor och debatterar och funderar gällande våra hundar. För er som aldrig varit inne på ett sådant här forum så vet jag faktiskt inte om jag kan rekommendera det heller... man kan bli helt uppslukad som det verkar. Tänk dig att du svarar eller skriver en fråga,,, det blir nästan som en drog att gå in och se om någon har svarat eller inte. Jag kände själv av detta fenomen.

Mitt problem var att jag mycket snabbt blev mer än irriterad på vissa personer där inne som utan att skämmas fullkomligt öser ur sig sitt förakt utan att tänka på följderna eller sanningshalten. Vissa trådar utvecklades snabbt till rena mobbingen om folk tyckte olika. På nätet skräder man inte orden, man är anonym och kan i denna anonymitet även hävda att man själv har en fantastisk kunskap om både det ena och det andra, utan att någon kan motbevisa dig. Låter du bara tillräckligt kaxig och har en attityd som ger intryck av att man kan minsann en massa fina ord, tänker folk att, han vet nog, ja då har man skapat sig en antagligen ganska skön fantasivärld som man kan luta sig emot. Eller kanske inte luta sig emot...det är ju byggt på luft.

Jag gick snabbt i fällan att börja att tjafsa emot då vissa påstod rent felaktiga "sk fakta". Det slutade med att jag redovisade min CV för att lättare förklara varför jag ansåg att jag visste att detta som sagts ej stämde, men fick i min tur bara svaret att "vi har valt att vara anonyma och vi har en massa kunskaper som vi inte tänker redovisa här"... det blir svårt att diskutera då, när man pratar med ett lufttroll som har ägnat sin största vakna tid de senaste åren, på ett forum där nyblivna hundägare antingen har känt sig helt nedtryckta i skorna eller så har dom ansett att, "den här killen kan nog allt, jag frågar honom istället för att ringa till veterinären eller utbilda mig inom beteende eller vad frågan nu handlade om...

Ett forum skulle ju kunna vara en guldgruva i att delge varandra sina kunskaper, peppa, och diskutera även olika åsikter men allt för många trådar "ballade ur" för att jag skall tycka att det känns väsentligt att spendera mer tid där inne.

Ganska fascinerande, men också ibland en mycket otäck värld enligt mig. Jag tror jag håller mig till riktiga människor och den i övrigt riktiga världen istället.

2011 fler utbildningar!

2011-03-04T19:21:00.005+01:00

Ibland är det skönt att vara helt omedveten om farorna...

Har precis fått besked från Hundutbildningsgruppen att jag skall få gå deras eminenta utbildning för att bli hundproblemutredare. Utbildningen sträcker sig över hela året så en helg månaden kommer det att åkas till Alvesta för att lära mer hund! Roligt! Lärarna går inte av för hackor om man bland annat ser till deras erfarenhetoch bra rykte, det är i min värld mycket tunga namn med en massa kunskap bakom:)

Dessutom skall jag läsa 15 poäng Människan och djuren kognition. Kunde inte låta bli för det är ett så intressant ämne, hur vi lär oss saker, hur vi upplever vår värld.

Med andra ord, det blir full rulle som vanligt!

Sen sist....

2011-02-24T23:07:00.006+01:00

Det är fortfarande kallt....

Jag har avslutat min miniturné genom Sverige. Malmö, Sthlm, Umeå och Gamla Götet fick smaka på 2 timmar vardera av Jenny som pratar hund utan att ens ta paus för att andas....;) Det har varit superkul och det är något jag gärna gör om! Ceva och Lupus har varit kalas att samarbeta med. Vi får väl köra en kattturné nästa gång, eller hur??
Alla ni som har tagit kontakt efteråt med både utvärderingar, feedback, frågor och smicker, jag tackar er alla! :)

Nu har det även varit lite rulle med de privata konsultationerna och jag har flera nya kurser som skall arbetas fram. Bland annat så är en praktisk "seniorvovvekurs" under uppbyggnad. Den drar igång nu i Mars. Det är helt fullbokat i den och vi kommer att ha fullkomligt fantastiskt roligt, det är jag helt övertygad om: Bland annat skall de gamle få gå blodspår, lära sig shaping osv....kan inte bli bättre!

Igår var jag på ett informationsmöte gällande de nya uppstramade reglerna som gäller alla oss som jobbar i djurhälsobranchen. Det är fortfarande ganska snurrigt gällande vad man får och inte får göra som icke legitimerad djursjukskötare... jag är mycket nöjd med att vara en av dom som faktiskt utan att bli ifrågasatt kan säga att ja, detta får jag göra eller nej detta får du inte delegera till mig för där har inte jag kunskapen att ta det fulla ansvaret.

En sak som jag är fascinerad av är att en person som innehar jaktlicens helt lagligt får ta sin hund ut i skogen och skjuta den. En legitimerad djursjukskötare får endast efter delegering sköta avlivningarna och då måste en veterinär finnas i huset. Dessutom måste veterinären vara den som dödförklarar.... "En sån som jag" är faktiskt till skillnad från en jägare väl utbildad i hundens fysiologi, praktiskt rejält erfarna av att avliva med injektion,utför oftast avlivningar dagligen, och då vi är medicinskt utbildade i 2 år, utbildade i anestesi, så är vi faktiskt även kompetenta att avgöra då ett djur är dött... Så lagar kanske är bra men får jag säga det så är dom i detta fallet helt ute och cyklar. En lekman får dessutom själv avliva djur som är yngre än 14 dagar eller mindre en 1 kilo... detta innebär att du får slå ihjäl en valp som är 13 dagar gammal genom att slå den i bakhuvudet.

Är detta rimligt, då en person som kanske har arbetat som sköterska i 5 år på klinik numera inte får koppla på ett dropp eller ge en injektion som en veterinär förordat. Det kan man fundera på.

Dessutom är det numera straffbart att kalla sig för sköterska eller djursjukvårdare. Är man legitimerad heter man "Leg Djursjukskötare" är man inte det så är man "Djurvårdare". Det blir svårt att lära om, har jobbat som djursjukvårdare i 20 år och gått Djursjukvårdarutbildningen....Gamla hundar måste lära sig att sitta dom också.

Längtar efter våren...

Gått vårt nattspår!

2011-02-04T23:06:00.004+01:00

Har precis kommit in ifrån vår tvärmörka skog. Jag har gått och gnällt på mörkret nu ett bra tag så nu tänkte jag väl "att vad tusan"...

Tog min färskaste älgklöv och knatade ut i morse för att lägga ett svårt, krokigt, och snurrigt blodspår genom vattendrag och annat mysigt. Allt för att ställa till det lite för min svarte herre...;)
Och han fixade det galant!

Han är så himla rolig att jobba med i spåret för han tar det verkligen på allvar. Han kan ibland stanna till för att ta en andningspaus, kisspaus eller för att spana in någonting som är i närheten men det tar max 15 sekunder dom här micropauserna i spåret innan han, helt utan mitt påhejande, tuffar vidare. Det är bara att åka med. Blöt om fötterna, ramlat en gång men i övrigt klarade vi oss helt oskadda båda två. Imorgon får min gamle visa att han är minst lika duktig han...:)

Har ni aldrig provat blodspår så tjatar jag gärna på er tills hundarna har fått testat minst en gång. Dom älskar det, jag lovar!!! :)

Dagens ordspråk: Alla hundar är Ego och dom skäms inte för det!

Föreläsningsdebut i Malmö

2011-02-02T20:24:00.005+01:00

Har precis kommit hem ifrån en tripp till Malmö där jag i samarbete med Ceva, som gör feromonprodukterna DAP och Feliway, och Lupus hundmat, har hållt ett föredrag, det första av 4 stycken, gällande hunden som sådan.

Jag tog upp naturliga beteenden, berikning av miljöer och hur man kan kan göra för att tillgodose vissa bitar som annars, i avsaknad av möjlighet till dessa, kan orsaka både stress hos hunden och dess ägare. Vi gick även igenom kroppspråket som kan berätta mer om och ifall att hunden känner sig pressad över dess trösklar, att känna sig tvungna att agera på ett icke önskvärt sätt.

Jag tog upp exempel på i vilka situationer jag rekommenderar feromonterapi och jag fick ju nu även tillfälle att informera om när personalen i zoobutiken skall remittera vidare till oss på veterinärsidan.

De stackare som fick sina fiskar varma under 2 timmar i ett sträck, var just detta, personal från zoofackhandel och det var även inbjudna uppfödare på plats. Med andra ord var kunskapen redan hög hos min publik och jag hoppas att trots att mycket av det vi gick igenom, även om det kanske inte var helt ny kunskap hela vägen, påminde er lite om hunden som varelse och kanske fick er att börja fundera på, inte bara vad kan hunden göra för mig utan även, vad kan jag göra för min hund. Det är lätt att glömma detta perspektiv på det hela nu för tiden tror jag, då den stackars nyblivna hundägaren ofta inte vet varken ut eller in gällande vem man skall lyssna på. Även om man råkar vara USAs president så vet man inte ett jota om hund, så behöver man hjälp. ;)

Man blir matad av snabba lösningar på TV, lösningar som ser proffsiga ut om man inte har sina kritiska glasögon på. Det är lätt att glömma att det är på TV.... dessutom gäller generellt regeln att hunden skall göra "si eller så" för att passa in, "sluta med det och gör inte så".

Men då, anser jag, har vi glömt den viktigaste delen: Gör gärna så här, fråga mig gärna om råd så skall jag försöka att förklara för dig vad du förväntas att klara av som en hund i min värld. Jag vet dessutom vad du gillar och jag har som jobb att försöka att tillgodose ett så bra liv för dig som möjligt, nu när jag bjudit in dig i mitt liv.

Kan vi med lite mer erfarenhet försöka att stötta folk i detta är halva slaget vunnet.

Det är bra att det diskuteras, den dagen man inte blir ifrågasatt av sig själv eller av andra, eller i sin tur ifrågasätter andra, tror jag alla inblandade har förlorat. Då slutar folk att tänka efter före och att försöka utvecklas och förbättras. Det är när man tror att man själv eller någon annan har alla svaren som man är illa ute.

Tack som sjutton för en trevlig kväll i Skånes huvudstad! :)Stockholm, Umeå och Göteborg, jag tror att ni skall få en rast i mitten för det är inte alla som är lika tuffa som skåningarna...;)

Se konferensen på UR TV

2011-01-28T23:38:00.001+01:00

För att se vissa av föredrag kan man gå in på UR play, tryck på länken ovan. Mycket intressant.... :)

Ni som missade conferensen, se på tv, kunskapskanalen, söndag och onsdag!

2011-01-21T18:05:00.001+01:00

Tryck på överskrften ovan för mer info.

Sjuka djur...

2011-01-18T22:06:00.005+01:00

Jag har en ju underbar maine coon som nu ser ut som Skalle-Per, han har fått ett konstigt eksem i nacken. Det kan bero på ett avmaskningsmedel som han eventuellt inte tålde. Han behandlas nu med kortisonkräm och antibiotika och vi hoppas att hans vackra röda man snart kommer tillbaka. Det ser supertråkigt ut men jag tror inte det gör ont nu.

Dessutom har min fina gamla Kompis på något konstigt sätt lyckats med konststycket att bryta svansen! Jag har ingen som helst aning om hur detta har gått till eller när... Han mår ganska fint nu när han får smärtlindring och vi skall röntga om om cirka två veckor.

Ett problem är dock att hans ohängda son tycker att det är jättekul att rusa fram i full fart och dra sin far i svansen... det för att det är det säkraste sättet att få Kompis att jaga honom. Inte det smartaste just för tillfället....

Sorg idag.

2011-01-15T21:43:00.003+01:00

6000 jägare mot 20 st vargar

De skjutna vargarna:

DALARNA:
Varg 1. kl 10.05, fälld varghanne, sjön Gänsen, Ludvika kommun
Varg 2. kl10.31, fälld varghanne som tidigare påsköts vid sjön Grycken, Vansbro kommun
......Varg 3. kl. 10.42, fälld varg, sjön Gänsen, Ludvika kommun
Varg 4. kl. 10.20, påskjuten varg, sjön Gänsen, Ludvika kommun
Varg 5. kl 13.10, fälld varghanne som påsköts kl11.41, nära byn Kåsen, Ludvika kommun
Varg 6. kl 12.29, fälld varg i Nornäsområdet, gränstrakterna mellan Malung-Sälens- och Älvdalens kommun.
GÄVLEBORGS LÄN:
Varg 1. kl 10.35 på sjön Ycklaren söder om Ockelbo. Vargen var en fullvuxen hane på 46,5 kg.
Varg 2. kl 10.53 fullvuxen hane på 49 kg fälldes 5 km nordväst om Ramsjö ca 300 m ifrån länsgränsen mot Jämtland.
Varg 3. kl. 12.40 påsköts en varg i samma område som den första vargen, d.v.s. söder om Ockelbo. 25 minuter efter påskjutning meddelades att vargen återfunnits död ca 60 meter från skottplatsen. Vargen var en fullvuxen hona på 34 kg.

3 av 9 vargar har skadats vid första påskjutet, jagats i ytterligare timmar för att sedan fällas.

2011-01-14T20:45:00.010+01:00

Förbannad, frustrerad och förundrad av över hur vi hundfolk fungerar.

Den från TV kända hundprofilen så kallade ”hundviskaren” Cesar Millan har varit här i Göteborg och förärat oss med sin närvaro. Han var här för att göra ett kortare framträdande på My Dog, den stora hundutställningen på Svenska mässan. Arrangörer för utställningen är Svenska Kennelklubben i samarbete med Svenska Mässan. Både Norska kennelklubben och Danska Kennelklubben är mycket skeptiska mot Cesars metoder, men han är mycket populär hos många hundägare och faktiskt även hos folk som inte har hund tittar då hans program är fyllda av action,,, kön ringlade sig lång utanför mässan i lördags.

Jag skriver detta i ett frustrerat känslotillstånd och då jag vet att mina känslor inte på något sätt är unika så blev det viktigt att strukturera och dela med mig om mina tankar gällande vår syn på hundar och hundträning och hur det går ihop med att vi verkar dyrka någon som Cesar Millan.
När jag ser Cesars program ser jag en man som ställer exakt samma diagnos på alla hundar, och detta gäller även deras ägare. Hunden är enligt honom i ett dominant och ibland även ett aggressivt tillstånd på grund av att ägaren gett för mycket kärlek och inte tillräckligt med disciplin. Ägaren måste bli en stark och bestämd ledare och hunden måste komma in i ett lugnt och undergivet tillstånd för att relationen skall fungera. Hans dominansteorier och vad någon som är så kallad dominant gör, är totalt tagna ur luften och följer inte alls vad modern forskning säger gällande flockbildning och relationer inom en varg eller vildhundsflock.
Enligt Cesar måste man korrigera hunden för att visa den vad den inte får göra. Detta görs bland annat genom att man använder olika halsband som tillfogar smärta på ett eller annat sätt, antingen genom att en tunn snara som ligger och trycker mot struplocket, hans egendesignade ”Illusion Collar”
(som i Sverige säljs som ”Trofast”), stackelhalsband där långa piggar sticker in i halsen när man drar till i kopplet,
och det har även använts elhalsband för att bestraffa olika beteenden.
De senaste två nämnda halsbanden är inte ens lagliga i Sverige så TV har varit tvingade att ha varningstexter att man inte får göra som CM hemma.
Trots att vi gång på gång i programmen får se hur Cesar löser problem genom att fysiskt korrigera helt oförstående hundar, så tycker vi på något sätt att detta är helt ok. Jag undrar om vi hade tyckt att det varit ok om han gjort samma med en katt eller en häst.

Han sätter aggressiva/rädda /frustrerade hundar i allt för hunden svåra situationer och det slutar oftast i att hundarna reagerar kraftigt och då agerar Cesar med att trycka ner dom i marken eller genom att strypa syretillförseln samtidigt som han gärna kicksparkar till hunden i sidan. Det finns otaliga filmer på You Tube där hundar trycks ner på sidan med åtdraget koppel mot struphuvudet vilket till slut ger hunden blåa slemhinnor i en respiratorisk chock på grund av syrebrist.
http://www.youtube.com/watch?v=Qh9YOyM2TAk
http://www.youtube.com/watch?v=KSSHMff4y6Q
Allt detta för att berätta att ”så gör man inte och nu är det andra spelregler som gäller”. Hundarna förstår ingenting av informationen på grund av rädslor, smärta och stress, och då stressnivån stiger på både folk och fä, så är det ingen nyhet att inlärningsförmågan går ner. Det vet vi.
Vilket beteende man än arbetar med så handlar det om nyinlärning för att förändra det och då behöver man ett optimalt läge för att lära in nya saker som man som hund kanske tycker är svårt.

Som exempel kan tas ett hundmöte i koppel. Varför göra det så snabbt och svårt att den hunden som har problem, känner sig tvingad att agera som den brukar? Varför inte börja med att förklara vad vi vill ha istället för att direkt kasta sig över och straffa felaktiga beteenden? Det blir djäkligt svårt att välja att göra ”rätt” om ingen har tagit sig tiden att förklara vad som förväntas av en om man är en art som tvingas leva efter en annan arts regler. Med andra ord har många hundar inte en chans att välja att göra rätt och det är inte i mitt huvud etiskt försvarbart att då fysiskt gå in och straffa. Vi har kartongen med bilden till puzzlet som skall läggas, hunden har ingen aning om vad vi anser är bra eller dåligt.

Hade vi med hunden som har problem med andra hundar i kopplet tagit oss tiden att först utvärdera den fysiskt så att inga sjukdomar eller smärtor i rygg/nacke/höfter/armbågar eller liknande, har gjort att den blir stressad vid dessa möten då man som hund gärna går upp i varv och drar mer i kopplet och det då kanske gör ont i nacken varje gång man gör så. Har man då alltid en främmande hund framför sig samtidigt som det gör ont, kopplar man ihop dessa två händelser och då blir den andra hunden "orsaken" till smärtan. Detta är en inte helt ovanlig orsak bakom hundutfall i koppel. Andra orsaker till generell stress hos hunden kan vara att den har hormonrubbningar, sköldkörtelrubbningar, leverförändringar, magsår, katarrer med mera. Detta bör alltid utredas och uteslutas av veterinär. Sen spelar ju förstås dåliga erfarenheter och förväntningar in på vilket beteende man erbjuder i pressade situationer.

Varför vill man skapa en relation där hunden uppfyller dina önskemål genom en önskan att undvika problem istället för att skapa en hund som samarbetar med dig för att den vill uppnå något utan att vara rädd för att göra fel. Vill vi verkligen ha en ”lugn och undergiven” hund som är Cesars riktord?
Hur ofta tar vi oss tiden att säga bra, där gör du rätt, belöna för de rätta beteendena jämfört med hur ofta vi korrigerar och säger ”nej” då hunden gör fel. Tänk att leva så, ingen säger vad dom vill att ni skall göra men så fort ni gör fel är dom på dig…. Har ni tänkt på det?

När folk hävdar att: korrigerar och dominerar gör djuren själva mot varandra, så finns det många problem med det argumentet. Dels är vi inte hundar, hundarna tror inte att vi är hundar, dels så korrigerar vi ofta helt naturliga beteenden som en annan hund i samma flock aldrig skulle korrigera. Vi tar exemplet med hunden i kopplet, - den gör ett frustrerat utfall i kopplet på grund av att den känner sig trängd i situationen och vill öka avståndet till den andra genom att göra detta utfall. Vad händer? Den får en avhyvling av sin "flockmedlem" som går bredvid. Logiskt? Är detta något vi kan tro får hunden att förändra sitt beteende? Knappast.

Dessutom så sker det ytterst sällan fysiska korrigeringar i en grupp med hundar som har tillräckligt med resurser och utrymme. Hundar bildar sociala grupper där den som är bra på något får göra just det och en annan gör något annat osv. Ingen gör allting och det är absolut ingen som tvingar någon med våld att följa efter flocken, att följa efter görs alltid helt frivilligt. Vid en eventuell konflikt rullar den just då mer osäkra över och lägger sig på sidan. Detta är ett beteende som erbjuds, inte något som den aggressivare hunden trycker ner och håller fast. Så att bli fasthållen på det sättet mot marken upplevs nog snarare som att man är ett byte i en mycket allvarligare situation, med andra ord pratar vi om dödsångest.

Dessutom ger TV-programmen en illusion av att allt går att lösa väldigt fort om bara ”rätt” man håller i situationen. Gör detta att folk känner sig duktigare och gladare som hundägare eller ger det snarare en känsla av att inte duga? I denna frustration är det lätt att börja ta till med hårdhandskarna och ryta till lite högre och kanske även rycka till i kopplet för man vill att folk ska se att man inte tolererar att hunden ”dominerar ”situationen. Det kan vara väldigt förstärkande för oss som frustrerad generad hundägare att få bli riktigt arg och hunden ser ju direkt ut som att den äntligen fattat, nedsjunken kroppshållning, sneglande blick och den slickar sig om munnen. Problemet är bara att hunden intar denna kroppshållning för att lugna sin ägare och dessa situationer stärker verkligen inte relationen eller förtroendet för människan, och med stor sannolikhet har den dessutom ingen aning om varför det skedde.

Tar man inte tag i varför ett problembeteende uppstår, utreder och förändrar genom att ändra hundens kunskap, förväntan och känsla, utan bara korrigerar hunden varje gång det utför beteendet, är det samma som att sätta en kork i rumpan på hunden när den har diarré, du löser problemet för stunden, förr eller senare kommer den korken flygande och då har du ett helt annat problem, vare sig du är känd från TV eller inte.

Då jag jobbar praktiskt med att hjälpa djurägare och deras djur med att hitta en lösning då problem uppstått, så jag anser att jag har på fötterna att på detta vis ifrågasätta vad vi håller på med då vi sätter en man som Cesar Millan att svara på våra frågor om hunden. Hans kunskap tar slut där våldet tar vid, och den dagen han försöker sig på att träna en späckhuggare med samma metoder lär han få tänka om för de är inte lika lätta att fysiskt kränka som en hund, i alla fall inte utan att åka dit själv. Vad jag ville säga är att det finns andra metoder där man inte sätter djuret i en känsla av maktlöshet och rädsla, smärta, inlärd hjälplöshet utan man arbetar med en utformad träningsplan där man ökar svårigheterna med små, små steg så att hunden har möjlighet att förstå och lära sig nytt, ett samarbete baserat på förtroende, samarbete och glädje.
Vi har kommit långt i vår kunskap om dominansmyten, flockens uppbyggnad, hunden naturliga beteenden och om hur inlärning fungerar, varför låta en TV kändis dra oss 20 år tillbaks i tiden till samma tid då man kallade det att ”bryta in” hästen, break in.

Människans bästa vän skall inte behöva vara lugn och undergiven för att undvika att bli korrigerad för "fel beslut", för då får vi inte anse att vi är deras bästa vän, ´- man skall inte behöva vara rädd för sin bästa vän bara för att man är hund.

Jag anser att vi är bättre än så.

Övriga intressanta artiklar:
http://drsophiayin.com/philosophy/dominance/
http://nocesarmillan.weebly.com/svenska-kennelklubben.html
http://www.nkk.no/nkk/public/openIndex?ARTICLE_ID=8217
http://www.bt.dk/bttv/clip/12/15311

Goda Julfortsättningen och snart kommer nya året!

2010-12-26T00:28:00.010+01:00

Dito har fångat tomten, julen är över....
Barn som gör snöänglar, goda maten, familjen samlad, Karl Bertil Jonsson på Tv, katter som jagar möss under granen och hundar som snor pappas gorgonzolaost... det är livet på en pinne! Vi önskar er en god fortsättning och ett härligt nytt år!

Vintertid. En promenad vid havet.... :)

2010-12-11T20:51:00.014+01:00

Var bara tvungen att skrika rätt ut i cyberspace att, jösses vad bra man har det! Titta bara så vackert.

Adventure Dog Conference -Tema Hunden i TV

2010-12-08T22:07:00.004+01:00

Hej gott folk!

Sedan sist har jag dragit upp båda mina hundar i anlagsprovet för viltspår. Min gamle hane Kompis fixade det galant men Dito, min eftersökshund fick en färsk älg i näsan vilket gjorde att han tappade bort sig helt kapitalt och hängde på iväg efter denna istället....! Här har man under hela året försökt att göra spåret så svårt att han skulle misslyckas men gått bet då han ideigen klarat av dom galant....Nu, då vi hade en domare i hasorna och matte hade betalat 300:- för ett officiellt prov, då väljer han för första gången att misslyckas. Jag hade min lärares ord ringandes i öronen "lita på hunden, lita på hunden" vilket gjorde att jag hängde ju på en bra bit innan jag förstod att vi var fel ute.... Ja ja, han är som han är och vi får göra om det, inte värre än så....

I helgen som gick var det dags för Den årliga hundkonferensen i Stockholm.
I år var temat Hunden i TV. Är det bra eller dåligt med de sk hundproblemfixarprogrammen vi sitter och tittar på? Gällande Ceasar Milans har jag en stark motvilja mot hans metoder, då det sätt som han hanterar hundarnas sk problembeteenden är allt annat än etologiskt, träningmässigt eller etiskt korrekt. Dessutom använder han metoder som är olagliga i Sverige så man blir faschinerad över att dom överhuvudtaget får sändas här.

Gällande våra svenska program tycker jag väl mest att de är en sk svensk mjukare variant av detta, och det är inte fler sk quick fix program som behövs. Min idé är att vi skulle behöva en hundserie där man får mer kunskap om hur hunden fungerar som art och hur vi skall försöka att göra deras tillvaro bättre både gällande vårt samarbete, vår kommunikation och även ökad kunskap för att kunna tillgodose deras naturliga beteenden och behov. Vi brister i djupare kunskap om allt detta anser jag. Konferensen var knökfull av otroligt mycket hundkunskap, (följ länken i överskriften till ADCs hemsida för att läsa mer)

Debatten blev filmad av SVT vilket tyvärr gjorde att vissa föredragshållare mer gjorde reklam för sig själva än att hålla sig till ämnet och de som verkligen jobbar aktivt med TV, dvs Fredrik Steen och Barbro Börjesson talade mest om hur deras hunderfarenhet såg ut istället för att ta upp frågeställningar som kanske är lite mer känsligt. Efter de individuella föredragen var det debatt men igen, folk kändes för blyga och försiktiga att säga vad dom tyckte... Detta är ett väldigt känsligt ämne, det förstod man om inte annat....

Vi får se vad som blir i framtiden men just nu är man ju ganska bra sugen på att försöka att få ihop ett riktigt skitbra hundprogram själv. Man skall ju inte bara gnälla, man får väl göra nått åt problemet, eller hur? ;)

Vad tror ni? Visst vore det kul att få lära sig mer om raskunskap, naturligt fortplantningsbeteende, födobeteende, jakt, och hundspråk gällande både sociala språket, eller det som rör jakten. Att börja förstå varför hunden agerar på vissa sätt, och hur skall jag tillgodose detta behov eller hur skall jag komma till rätta med ett sk problem. Det vore väl nått??? :)

Avancerad beteendemedicinsk utbildning i Luxembourg

2010-10-05T22:41:00.007+02:00

Först och främst, gällande det i mina ögon rent ut sagt fruktansvärda valresultatet har jag inga ord utan låter den här bilden säga hur vansinnigt rasism är...

Men nu till roliga grejer!!

Har varit iväg på kursen i Luxembourg, kursen som jag haft turen att bli sponsrad på. Tusen tack ni som har hjälpt mig med detta! :)

En kurs på 5 dagar som ESAVS (European Advanced Veterinary Studies) har anordnat just gällande beteende och den medicinska behandlingen och utredning som kan behövas för att få ordning på problemen. Vi var 20 deltagare från 14 olika nationer från hela världen. Jag är lyckligt lottad att få ha varit en av dessa utvalda! :)

Huvudläraren Dr Joel Dehasse är känd över hela världen för sina kunskaper både i teorin och i praktiken när det gäller svåra beteendestörningar på framför allt hund men även katt. En fantastiskt inspirerande man!

Vår andra lärare: Dr Diane Frank, också en helt fantastisk kanadensare.

Vi hade en hel massa teori om bland annat:

Psykopatologi, psykopatogenes, beteendeförändringar i samband med smärtor och sjukdom,triangeln av känslor, humör och personlighet. Stresstillstånd kontra inlärning, psykofarmakologi, vem skall medicineras och med vad? Hierarki, dominansmyten.... Rädslor, fobier, terapevtiska strategier,OCD hos djur? Demens hos djur, depression, med mera med mera. Intervjutekniker, träningsupplägg,motivera djurägare och djur, träningsmetoder,utvärdering av fall, juridiska och etiska ansvarsbitar.

Vi gjorde även rollspel där vi spelade antingen djurägaren som hade ett problem med sin hund eller katt, eller så var man terapeften som skulle bena ut problemet. Det var inte alltid det lättaste då ens kurskamrater kunde få för sig att verkligen göra det svårt genom att vara totalt ointresserade av att lägga ner något eget arbete för att lösa problemet, eller så trodde djurägaren kanske på hårda metoder som gick ut på bestraffningar och liknande.... inte alltid så lätt att då komma fram till en lösning som skall fungera för alla. Mycket lärorikt. Vi hade även riktiga fall där djurägarna kom med sina hundar till universitetet och där vi fick jobba tillsammans med att komma på vad orsaken till problemet var, hur man kunde lösa det och hur man tränade rent praktiskt på en förändring av beteendet. Det var en helt suverän vecka och jag går nu och hoppas på att jag kan lura mina lärare att köra ytterligare en nivå till på kursen och att kursen förläggs här i Sverige nästa år. Det vore nått! :)

Tjoho!

2010-08-27T00:01:00.002+02:00

En kattflock blev det... och diplomerad eftersökshund

2010-08-26T23:18:00.008+02:00

<
Sen sist har flocken utökats med ytterligare en kissekatt. Säpo har intagit Gullbringa! Efter en fantastisk helg på Skagen tillsammans med mina underbara vänner åkte jag direkt hem för att hämta kisse nr 3 i ordningen. Han är en skön typ som även han utgår att alla är vi vänner tills bevisad motsats. Hundarna har nu börjat tro att det är helt normalt att matte kommer släpandes med en kattunge i veckan så det blev inga höjda ögonbryn ens. Ego tycker väl kanske att dom är ganska onödiga när dom kastar sig över honom för att leka när man försöker få sin skönhetssömn men i övrigt smyger han gärna efter dom och visar hur man gör när man klättrar i träd och annat matnyttigt. Så nu består flocken av: Kompis, Dito,
Ego,
och nu Snoddas bondkatt
och "Säpo" blandras huskatt/sibirisk katt.
Katterna kommer fantastiskt fint överens och det är jag så himla glad för! Jag är helt på det klara med att katter inte är flockdjur som sådana och det är många som tycker att det är allt annat än roligt att dela sitt revir med en annan katt, men är det så att katten man har är en som jag kallar "hundkatt" - en katt som är social, inte stressad vid nya situatiner,gärna vill vara nära, fysikt avkopplad vid hantering osv så är det större chans att just den sortens individ kan ha riktigt mycket utbyte av en annan katts sällskap. Däremot om man upplever sin katt som en försiktigare variant, en katt som smiter undan då det kommer gäster, inte gillar vare sig andra hundar, katter eller annat, inte vill bli upplyft, inte vill bli klappad för länge, då har man vad jag kallar en "kattkatt" och då är oddsen för att en sån kisse skall tycka om ytterligare en ny katt i familjen, ganska små... Jag har i min jakt efter sällskap till Ego varit mycket noggrann och just valt ut två katter som verkligen ligger upp och ner i knäet,uppväxta med mycket stoj, stök och miljöträning gällande barn och hundar, dom är dessutom oblyga och keliga mot det mesta som rör sig och det har visat sig i att de utan rädsla har kunnat hitta sin plats här hemma utan några problem.

Nog om katt. Ikväll har jag och båda mina hundar gjort slutprovet inför att bli registrerade eftersökshundar. Dito som är den som gått kursen officiellt gick ett eget spår idag och Kompis som har gått "vid sidan av" fick gå ett använt spår. Båda hundarna klarade av det galant och Dito är numera en registrerad eftersökshund! :) Superkul! Nu hoppas vi på att få göra nytta på riktigt också... fortsättning följer....

Varit på rasspecial och snott en kissekatt...

2010-08-08T23:19:00.008+02:00

I helgen var det schapendoesspecial i Tånga hed (Vårgårda).

(Obs, gammal bild)
Jag har gått ur aktivitetskommittén så det var inte något jobb utan tanken var mest att åka upp och bara titta på som en vanlig människa...;)
Men det är svårt att låta bli. Efter att lydnadstävlingarna dragit igång festivalen på fredagen med ett stort antal anmälda hundar som gjorde strålande ifrån sig var det på lördagen dags för den stora utställningen. Över hundra schappar anmälda, influgna specialistdomare från Holland och ett strålande väder med gassande sol gjorde att det blev en trevlig dag. Vaccinationskontrollen tog jag hand om av bara farten och sen fotograferade Anette alla jyckar medan jag stod och var koppelhållare.

Plötsligt ropar högtalarna efter en veterinär och jag springer bort för att se vad som hänt. En hane har börjat att snurra runt och vingla av värmeslag. Vi blötte snabbt ner vovve, pulsen var tunn och snabb, slemhinnorna bleka och pupillerna mkt små. Jag fick till slut tag på termometer och sprit, (Genuin Vodka!)som vi baddade tramdynorna med. Annars stod han med varje tass i en skål med kallt vatten samtidigt som han spolades. Han blev sakta men säkert mer stabil i sitt allmäntillstånd och efter att ha gjort en köttsoppa på burkmat blandat i en stor skål vatten, fick vi honom att börja dricka. Då vände det och vi beslutade att avvakta med att åka iväg till Skara med honom. Skönt... Efter det bjöds alla vovvar på plats att dricka ur vår soppskål vilket av de flesta blev mycket uppskattat. Det kan hända fort gott folk så snälla förebygg så mycket ni kan gällande att hålla vovvarna i skuggan och få i dom massor med vätska redan innan ni tror att det är värme på gång.

Jag hade bestämt mig för att åka hem på kvällen och hoppa över resterande middag, avelsbedömning och agility så ner till vårt hus som vi hyrde. Där råkade det finnas en hel hord med kattungar som struttade omkring med spinnande attityder och totalt orädda var dom. Speciellt en herre utmärkte sig, han gick rakt fram till både folk och hundar precis som om det regnade och att alla redan kände varandra väl... Jag hade inte styrkan nog att lämna honom då jag föll pladask och dessutom visste jag att de hade tre kullar med ungar som var tvungna att hittas hem åt, och det är inte alltid sånt slutar väl... sagt o gjort!

Får jag presentera Snoddas, en snodd katt som numera bor med mig och min flock....

Det tog ungefär ett halvt dygn innan Ego insåg att den lille närgångne kissen inte var ute efter honom och nu är dom bästa kattbundisar. :)

Detta gör mig så glad för jag vet ju att många katter helst vill vara själva då dom inte artmässigt är flockdjur men Ego har visat att han gärna vill hänga med oss så fort vi är hemma och ett beslut att skaffa en till har växt fram sakta men säkert... Han var skeptisk först men kunde inte låta bli att smyga efter den lille precis vart än det bar och när vi gick en promenad så blev dom vänner.

-Nu är det ju bara så att förra veckan betalade jag för en liten "Säpo" - blandras Sibirisk/ bondkatt som kommer nästa måndag, så om en vecka har jag plötsligt tre katter....:0 Hoppsan.

Fille min sköldpadda är fortfarande borta. Supertrist! Jag har lånat in två grekiska sköldisar, en hane och en hona som jag hoppas skall kunna locka hem honom med tanken att tjejsköldpaddor luktar ju just det, tjej
.
Får jag presentera Blixten och Emma

Vi får se vad som händer men när det är så här halvdant väder är han ju inte heller lätt att få hem igen för han blir trött av kylan och gräver ner sig...

Avslutningsvis kan jag väl säga att det är som Noas Ark här just nu, - 2 stycken av allt jag gillar...;)
En karl med traktor då kanske, men man kan ju inte få allt här i livet...

Min sköldpadda är borta :(

2010-07-24T01:10:00.008+02:00

Min fina grekiska sköldpadda Fille har på något outgrundligt sätt lyckas att ta sig ut ur sitt stora utehägn.

Jag har fortfarande ingen aning om hur det kan ha gått till. Jag är helt förkrossad och har tillsammans med mina och andras hundar sökt av hela området runt där vi bor.

Kompis har ju betraktat Fille som sin valp och försvarat honom mot både andra hundar och även då folk skall hälsa så har dom fått knö bort Kompis som helst vill ställa sig framför för att kolla att allt går rätt till. Jag kan berätta att han har oförtrutet letat nu i 4 veckors tid utan resultat.

Min plan B för att lura hem Fille igen blev att låna in två andra sköldisar av samma art med förhoppning om att honan är intressant nog för att hänga kvar i området. Emma och Blixten heter de inlånade stjärnorna.

Vi får hoppas att det fungerar....

Gällande vovvarna kan jag så otroligt glad berätta att min 10åriga farbror Kompis nu mår som en unghund igen! Han är på ett strålande humör och han är helt smärtfri! Då han mådde kymigt i våras trodde jag att det aldrig skulle bli helt bra med honom igen men jo då, nu är det full fart igen. Han har ju inte varit en "deltagande" hund på eftersöksutbildningen men däremot har jag ju kört honom parallelt med Dito när vi tränat. Nu förra veckan då vi hade vår avslutning på kursen frågade jag Bert om inte han också kunde få gå ett spår, och det fick han. Detta klarade han galant och tog ett cirka 600 meters spår med bloduppehåll på raksträckor, i vinklar, med återgångsvinklar och annat svårt, och han gjorde det på 15 minuter. Dito klarade det på 11.... men han är ju yngre...;) Så summa summarum blev att jag beslutade där och då ihop med Bert att även köra upp Kompis på vårt slutprov och att han skall precis som Dito även gå upp som eftersökshund om han blir godkänd. Vi skall även göra anlagsprovet och satsa på att starta i öppna klassen och vi siktar på ettor hela vägen, för visst vore det kul om Kompis kunde bli viltspårschampion på gamla dagar? Då med sina tidigare meriter SUCH NUCH DUCH INT UCH LP1 LP2, så visar han ju faktiskt att han inte bara är snygg, utan att han kan ta instruktioner, (ibland),tänka själv, och att hans näsa fungerar utmärkt! :) Vi får se hur det slutar...;)

Dito är faktiskt helt strålande på spår och det känns helt underbart att ha hittat något som min hund är en naturbegåvning på. För första gången i mitt hundliv går det inte ut på att jag skall rita och berätta och lära ut, utan här handlar det faktiskt om att bara succesivt göra det svårare och sen är det bara att blunda, åka med in i hundens värld och lära sig att totalt lita till hans förmåga att själv lösa uppgiften. Min uppgift är att inte störa. Bert var så impad sist att jag hörde en svordom och !#¤" vad bra han är!! :)Roooligt!

Vi har träffat mekaniska vildsvin som både snurrar och grymtar. Dom var läskiga tyckte båda mina hundar som blev tre meter långa när dom försökte att smyga fram för att kunna lukta på dom bakifrån... kanske inte den bästa taktiken... Vi får nog hålla oss till rådjur och älg tror jag...

Eftersökshund

2010-06-24T23:35:00.008+02:00

Det dröjer lite mellan inläggen här.... men som sagt, desto mer hinner hända emellan inläggen.

Jag har fokuserat på att fixa med 40-årsfest och den avlossades med en stor härlig BANG! 90-personer, 3 band som spelade och ett härligt knytkalas med underbara människor från när och fjärran sen gamla och nya tider. Helt underbart!

Hundmässigt håller vi på med vår eftersöksutbildning och det är nog det roligaste jag och mina hundar har gjort! Dito är så himla duktig och något som fascinerar mig är att när han tycker att det blir svårt, går han ner i tempo och blir än mer noggrann. Det gör han aldrig i någon annan situation. Blir det svårt brukar han precis tvärtom, skruva upp sig, erbjuda en massa frivilliga beteenden, eller bli frustrerad. Inte i spåret.

Vår lärare, Bert, är en gammal räv inom eftersöksvärlden sen 40 år, men han har aldrig träffat en schapendoes tidigare, än mindre utbildat någon... men han verkar nöjd än så länge... :)
Vi har två tillfällen kvar innan vi skall göra vårt slutprov inför att vi skall skrivas upp på eftersökslistan. Roligt, roligt!
Har ni aldrig spårat med er hund? Gört! Det är helt enkelt superkul!!!!

Ha en underbar midsommarhelg så hörs vi när något nytt bör berättas!

Frigångarna

2010-05-26T23:26:00.008+02:00

Har även varit ute hos frigångarna och snackat lite igår. Vilket gäng! :)Dom håller till ute på Tjörn varje Tisdag kl 10,00 för att träffa andra hundägare, snacka hund och för att promenera och/eller lyssna på föredrag med olika teman på hund. Har ni tråkigt, åk ut till Sundsby säteri och njut!

Ulf är en klippa! Alla kan skatta sig lyckliga över denna mans engagemang!

Blodspår som berikning

2010-05-26T23:06:00.009+02:00

Jag och Cilla fick sällskap av Christian, en gammal kollega från Universeum och åkte ner till Alvesta och hundutbildningsgruppens årliga blodspårshelg.

Helgen gick ut på att lägga spår med blod och färska skankar av varierad storlek och art, allt för att försöka skapa en "film" för hunden där den faktiskt kände att den "jagade" på riktigt. Känslan för hunden blev mao viktigare än att hunden gjorde rätt enligt vårt sätt att se det. Som ägare var det bara att släppa på kontrollen och att låta hunden helt enkelt "vara hund",. Detta kunde innebära att man fick käka upp sin klöv, kanin eller vad man nu hittat, kanske ville man bara bära den, försvara den mot andra eller så ville man sno någon annans och gräva ner den...

Vi hade en underbar helg med sol och värme, grill,lyckliga hundar och en härlig röra med människor ifrån hela Sverige som fascinerat lyssnat på David Selins fantastiska kunskaper.

Vi har druckit "vargtass" renblod, sprit och lingondricka, spårat på natten i totalt mörker, letat efter vildsvin, älg och hjort. Helt suveränt och min lille Dito gick banne mig inte att lura trots bloduppehåll, blindspår, snäva vinklar, vatten eller annat, han tuffar på som ett litet tåg och glänste med att klara allt vi försökte lura honom med. :)

Snart sommar....

2010-05-19T13:14:00.002+02:00

Vi har börjat Ditos utbildning mot att bli eftersökshund. Detta innebär förhoppningsvis att vi skall kunna hjälpa till att spåra upp påkörda eller skottskadade klövdjur som sprungit till skogs. Ozzy, Ditos bror är även han med och det är nog det roligaste våra hundar någonsin gjort! Att spåra färskt blod och till slut komma fram till en härlig älg/ rådjursklöv. Vi har inte börjat med superlånga spår än utan som det är spårar dom väl en cirka 100-200 meter med några vinklar. Svårighetsgraden kommer att ökas med att föränga tiden, vinkla mer, sankmark, bäckar, bloduppehåll och annat som kan utmana. Det är toppenroligt i alla fall och hundarna jobbar jättebra!

Kompis, mår lite bättre men äter fortfarande sin smärtlindring. Så fort han har glömt bort sig och busat för mycket så får han ont. Vi får helt enkelt vara försiktiga trots att det är trist att hålla igen på en hund som är superglad i att busa och jobba.

Jag kommer att dra igång kurser för berikning med blodspår, enbart för att lära folk hur kul det är att se sin hund jobba med sin näsa och för at få se hur kul dom tycker att det är. Nu till helgen drar jag och Cilla iväg till David Selin i Alvesta för en hel helg i berikningens tecken, Kul!

En helt vanlig kväll i paradisets trädgård, = Min trädgård! :)

2010-04-29T22:52:00.014+02:00

Pilutta alla er andra, så här gott kan man ha det! ;)

Kompis mår bättre! :)

2010-04-27T21:19:00.003+02:00

Efter att ha gått igenom min stackars vovve både högt och lågt har vi kunnat konstatera att han har perfekta blodvärden gällande njurar, lever, socker, vita och röda. Han har inte borrelia eller Erlichia. Hans anmärkning på ena armbågen ser precis likadan ut som när han var ett och det gör även hans perfekta höfter! :) Däremot hittade vi Spondulos i ländryggen vilket betyder att det bildas nybildningar på och emellan ryggkotorna. Detta gör mycket ont medan processen är aktiv men när det avstannar så blir det en brygga som då innebär han han blir sk "stelopererad". I praktiken inebär detta att han numera är pensionär och att han behöver lite hjälp i framtiden för att må optimalt. Han kommer att ha keramiskt täcke för att värma muskler och leder och vid behov kommer han att få gå på smärtlindrande och antiinflammatorisk medicin.

Han har fått bo hos mina föräldrar som tagit god hand om honom och gett honom många och korta promenader och enligt rapport mår han mycket bättre nu. Jag längtar efter honom men han får stanna där ett tag till innan jag hämtar hem honom igen för att han skall få i lugn och ro återhämta sig innan han behöver umgås med mig och sin galne son.....

Vi har haft avslut på valpkursen och de söööta små kommer att saknas! Alla har varit jätteduktiga och har hunnit lära sig massor så det är bara att önska lycka till med resten av deras härliga liv och leverne!

Labväst och sjuk vovve.....

2010-04-16T22:25:00.008+02:00

I förra veckan var jag inbjuden att prata beteende och inlärning för ett gäng entusiastiska labbemänniskor. Jättetrevligt! Därefter kunde jag ju då nästla mig in att vara med på deras "workingtestkurs" som varade hela helgen. Hundarna fick lära sig apportering i olika miljöer, vatten, sump, snår med mera. Jag insåg snabbt att en labbe är beredd att göra det mesta för att kunna snoka reda på, bära tillbaks och avlämna dessa dyrgripar till "dummies"(fyllda tygpåsar). Det var jätteintressant att se deras egenheter som ras och se hur det dom blivit framavlade för att göra, kan användas praktiskt i träning och jakt. Mina hundar såg mer än förolämpade ut när jag viftade med en död kråka framför deras näsor...det var som dom tänkte:" den där har säkert loppor och den kan du hämta själv"... Vi gillar får! Basta!

Det var en helt suverän helg som jag gärna gör om! :)

Lite tråkigare nyheter är att min gamle Kompis, snart 10 år, har fått ont i precis hela kroppen och haltar både fram och bak. Jag vet inte än vad detta beror på men idag reagerade han kraftigt när vi böjde igenom alla hans leder. Jag köpte snabbt två av de täcken som vi har för försäljning på kliniken. De är gjorda av ett keramiskt material som återvinner hundens egna värme och hjälper vid muskel- och ledvärk. Numera skall han äta smärtlindrande och antiinflammatoriskt, glucosamin, och en speciell diet som smörjer lederna. Han skall röntgas igenom på måndag hela han och vi skall ta borreliablodprov.

Jag hoppas innerligt att detta är något som är tillfälligt och att vi får ordning på det snabbt, för när världens bästa vovve har ont, har jag också ont....

Nu är det vårrulle!

2010-04-05T13:09:00.006+02:00

Om man inte skriver så ofta hinner det hända saker mellan tillfällena..;) Nu är våren äntligen på gång och sommartiden gör att vi numera kan promenixa i skog och mark efter arbetstid! Helt underbart! Sen sist har man hunnit fylla 40 år och detta innebär att nu har man bara 2/3 delar av livet kvar. Det finns ju så mycket man vill hinna med så nu skall det organiseras upp bättre med tiden! Här skall införskaffas en GPS så att man hittar hem i de djupa skogarna och även en telefon som jag kan använda som dator också, allt för att jag lättare skall kunna bli nådd och för att jag inte skall snurra till det med allt jag behöver hålla koll på. Bokningar och annat...

Alla mina djur är på topp nu när våren är i krokarna och vi skall djäklar komma igång med spårandet och kanske til och med lydnaden....

Sköldpaddan väntar otåligt på att utehägnet skall bli klart med värmehuset så att han får flytta ut för i år.

Ego, mördarkatten är ute mest hela dagarna och snaskar på oskyldiga små möss och hundarna grisar ner sig som brukligt i alla gegghålor som kan tänkas hittas i markerna.

Hästarna är utsläppta i storhagen bakom mitt hus så numera har jag hästgnägg till frukostbakrundsljud. Mysigt!

Jag har även träffat ett gäng väl valda gamla fina vänner som har varit här och förgyllt min tillvaro på ett underbart trevligt vis! Jag känner att det har saknats mig att umgås med de människor som jag faktiskt vaskat fram under mina 40 år, vaskat fram med guldsil och dom skall man inte tappa bort! Jag har till och med planerat en stooor födelsedagsbaluns senare i år för att just ha en ursäkt att få krama på alla!

Men andra ord leker livet och min valpkurs och jobbet rullar på fint; nu skall jag bara hitta plats för ytterligare en nybörjarkurs och en fortsättningskurs som folk väntar på.... jag skall göra mitt bästa så att även dessa kan rulla igång.

Var är den där våren???

2010-03-05T22:01:00.004+01:00

Den här vintern har varit något i hästväg! Det är ju min första hela vinter som jag har tillbringat i huset i skogen och jag fick en vinter som hette duga... Härligt med all snö som hundarna har uppskattat precis som jag! Som mest har det väl varit cirka 60 cm vilket innebär att hundarna som är cirka 50 cm i manke inte har synts till alls fläckvis....

Sjäv har jag nog fått en liten dipp gällande pluggandet så jag tar en paus från universitetskurserna nu i vår. Jag har för många saker i luften och det har lite tagit musten ur mig för tillfället. Jag tror dock att alla kurserna är väldigt bra så jag skall nog ge dom ett nytt försök till hösten igen om jag har turen att komma med.

Här har det annars blivit dags att starta upp med valpkursen om några veckor och det skall bli roligt att återigen få se ett gäng vildbasar få ny insikt...;)

Jag fyller dessutom fyrtio år!... hör och häpna ... jag fick en släng av "bligammalkris" men jag bestämde raskt att sluta med det och istället se detta som en utomordentlig orsak att dra igång en jättefest senare i vår! Roligt roligt!

Jag har dessutom en plan på att komma iväg på en 4 dagars veterinärkonferens som enbart handlar om beteendeterapi och inlärning i klinikmiljö. Den är inte billig men med god hjälp av mina härliga sponsorer ser det faktiskt ut som att det kommer att fungera att åka.

Dito har fått erbjudande om att bli utbildad till eftersökshund och jag tror att detta skulle passa som handen i handsken för det bästa han vet är att spåra, leta vilt och att springa ibland rusk och ris och bli så där härligt skitig. Ett mycket roligt projekt som vi skall göra ihop med vår granne som ansvarar för vårt närområde gällande skadat vilt. I gentjänst skall jag hjälpa till med inlärningsteori på hans kurser som annars är hans gällande den praktiska delen. Roligt och nytt!

Verkligheten kommit ifatt....

2010-01-30T18:52:00.008+01:00

Insåg att 4 st kurser á 10-15 hp inte var realistiskt när man jobbar 100% och har en egen firma vid sidan av med föreläsningar, kurser och konsultationer. Dessutom har jag ju faktiskt egna hundar (och katt)som behöver lite fokus allt som oftast... Detta har inneburit att jag har tackat nej till 2 av kurserna "hästens beteende" och "djurhållning". Jag skall fortfarande läsa 25 poäng i höst "avel, hälsa och utfodring- hund" och "människan och djurens kognition". Det är två tuffa kurser så jag får nog lägga ner lite krut verkar det som...

Sen sist har jag varit i Alvesta och tjatat öronen av ett skönt gäng som går instruktörsutbildning för David Selins Hundutbildningsgrupp. 9 timmar skulle jag hålla låda och det gick! Bra frågor och ett engagerat gäng gör att en sådan dag blir riktigt bra!

Jag har även haft en del privatkonsultationer främst gällande hundar som är väldigt högt upp i varv så det vi har fokuserat på har ffa varit att förstärka alla lugna signaler. Det har känts som att det fungerat.

Jag har också varit på Kallebäcks brukshundsklubb och pratat inlärning och klicker på deras instruktörsutbildning. Samma där, det var ett trevligt gäng med bra frågor. Jag gillar mitt jobb!

Här hemma ligger snön fortfarande och en sån här vinter kan jag faktiskt inte ens minnas när vi hade sist! Jag älskar att det är ljust och torrt och hundarna mår ju toppen när dom kan kasta sig in i stora snövallar och annat! Ego, katten är nog lite mer skeptisk till kylan och tycker att det är kallt om tassarna men det är ju i och för sig lättare att hitta skogsmössen nu när dom stackarna antingen försöker värma sig i vårt hus, eller under löv och annat när den numera 6 kilo tunga 14 månaders mördarmaskinen kommer sättande.

Varning känsliga läsare...

Jag behöver väl inte säga att han blev avmaskad 20 minuter senare...?

Förlåt igen! Det var nästan en månad sedan sist!

2010-01-12T23:16:00.012+01:00

Ja, man kan väl säga att jag har hållt på med allt som har med "julande och nyårande" att göra och har haft en paus från kurser och föreläsningar under denna tiden. Huset har varit invaderat av folk och fä i veckorna två och det har varit helt fantastiskt mysigt! Min första riktiga gran och allt som hör tomtar till, till och med en snögumma i trädgården;)

Förutom gällande den vansinniga hetsjakten på varg så har jag varit lugn och glad.

Hur kan man besluta att ge 12000 personer vargjaktlicens, 12000 pers som är allt annat än opartiska i målet,och de har dessutom aldrig har skjutit en varg tidigare(eller?!) läs: människor som gärna skulle skjuta alla våra vargar.

De har spårat i förväg så att de snabbt på den första dagen mer eller mindre kunde sätta upp ett hardrev och skjuta alla individer de såg. De sköt unga, gamla, hanar och tikar och dessutom föräldradjur! -som är dom som håller ihop flockarna.

Tro inget annat än att vi kommer att se ett stort antal ensamma vilsna djur som blivit ivägskrämda från en helt fungerande flock, eller ensamma pgr av att deras familjer blivit dödade. Dessa djur kommer att ha svårt att hitta föda på egen hand, vilket i sin tur innebär att de kommer att söka upp,,,, just det, tamboskap och samhällen!

Grattis till oss fantastiska människor som tar sådana genomarbetade faktaunderstödda beslut! Ursäkta språket, men ett så djävla oansvarigt sätt att släppa på en jakt har jag aldrig hört talas om förut. Dessutom var det ingen instans som hindrade någon från att jaga djuren då det var djup snö, på samma sätt som man stoppar klövjakt vid djupsnö för att inte jaga djur som har försämrade chanser att ta sig undan. Vi hade skadeskjutna djur som fick springa i över två dygn, kvoter som överskreds 1 dagen... ja härregud.

Men,då jag blir tvungen att byta ämne för att inte bli helt tokig så kan jag berätta att samma lilla vovve som tog BIS på stora stockholm, även blev BIS på My Dog! En liten varg med korta ben, västgötaspetsen Skogbygdens Nora Supernova! 2 gånger på 3 veckor! Helt otroligt, supergrattis!!!

Till helgen bär det av till Alvesta där jag skall vara lärare för Hundutbildningsgruppens instruktörsutbildning. Det känns läskigt att plötsligt vara kollega till bl.annat Anders Hallgren och Kurt Blixt (de stora elefanterna) men samtidigt känns det helt suveränt roligt!

Jag har dessutom kommit in på en massa roliga universitetskurser: "Hästens beteende", "Hund – avel, utfodring och hälsa", "Människans och djurens kognitiva förmågor", "Häst och sällskapsdjurens djurhållning". Vi får se om jag klarar alltihop samtidigt som jag har allt annat. Det finns risk för att hästen får vänta tills nästa höst.

Min katt käkar möss som han hittat i skafferiet och hundarna börjar se ut som snömannen som inte har varit när en klippsax på allt för länge...

God fortsättning till er alla önskar jag och min flock! Vi älskar denna vita vinter!!!

Skogsbygdens Nora Supernova BIS i Stockholm! Grattis!!!

2009-12-14T22:16:00.002+01:00
Måste bara ropa Grattis till mina hundars gulliga uppfödare Kim Johansson med Skogsbygdens Nora Supernovas fantastiska bragd på Stora Stockholm i helgen som var. Lilla söta Nora blev BIS - Best in Show vilket innebär att hon faktiskt var absolut sötast av tusentals hundar på Sveriges största utställning!

Grattis Grattis Grattis Grattis!!!

ACD i Sthlm, avslutning med mina duktiga grundkursisar med mera..

2009-12-12T20:29:00.013+01:00
Ja, vi var i Sthlm förra veckan och det var en konferens som hade ett tempo så håret stod upp kan man väl säga... Många bitar var jättebra och några kunde väl lämnat lite mer att önska gällande hur man praktiskt skall använda informationen vi fick till att göra livet bättre för hundägare och deras hundar.
Jag bodde hos min "bästis" Lenö, som jag inte träffat på ett helt år och vi hann med både öl och skvaller innan det blev dags att köra hem. Mycket trevligt må jag säga!

Dagen efter var det måndag och vi körde avslutning på kursen som jag haft under hösten. Alla fick MVG på examensprovet som innebar att hundarna skulle springa förbi mig på inkallning för att först komma in till sin matte för att få sen som belöning springa bort till mig som suttit och läskat med kattmatsburkar, leksaker osv. Alla klarade detta galant och det överraskade både mig och deras ägare! KUL!

I torsdags hade jag föreläsning för ägare till hundar som är rädda på nyår och det kom så där många, jag hade önskat att fler förebyggde och började att förbereda sig en bra stund innan det börjar istället för att komma till kliniken under mellandagarna för att få utskrivet lugnande på recept.

Vi hade dessutom representanter där som berättade om D.A.P och Zylkene som är två helt naturliga preparat som hjälper till att lugna oroliga katter och hundar. Jag arbetar mycket med dessa produkter och rekommenderar dom flera gånger om dagen, fortfarande blir jag förvånad över det fina resultat som så många får efter behandling. Men resultaten talar för sig självt! Prova om ni har en orolig hund eller katt.

Jag har dessutom impulsköpt en ny kamera som gör mig såå lycklig! (Köpa julklappar till sig själv i förskott är helt klart underskattat!!:)

Tjuvkils huvud är underbart även en mulen eftermiddag!

"Fabbro" Kompis

Lejonkungen

En skeptisk kisse som vi mötte, sen följde han efter oss ett tag..
Balanskille

Kungen på Gullbringa

Trött katt somnat vid discokula
Ett tuggben i "macro"

Ego 1år! / Stockholm nästa!!!

2009-12-03T23:24:00.007+01:00
Här har det varit förhållandevis ganska lugnt utan så många kurser den sista veckan.. men det är på väg att ändras för imorgon bär det iväg till Adventure dogconference där jag skall få lyssna en hel dag på folk som skall prata om hundar och åter hundar! Det blir en blandning av det mesta:

Moderator
Johan Beck-Friis (informationschef på Svenska Veterinärförbundet)

9.00 Inledning

David Selin (HUNDutbildningsgruppen)

Urhunden (2001)

9.05 Hunden är inte en varg

Lars Werdelin (paleontolog)

9.35 Hundens ursprung

Peter Savolainen (forskare i populationsgenetik vid KTH)

10.20 Rast

Luktsinnet ur olika vinklar (2002)

10.40 Lukt och beteenden

Sverre Sjölander (professor i zoologi, särskilt etologi)

Uppfödning ur olika vinklar (2004)

11.40 Modersegenskaper i uppfödning

Katja Grandinson (forskare i husdjursgenetik)

12.10 Lunch

Ett rikare hundliv – Berikning (2003)

13.10 Vad är Berikning, och vad har hänt sen 2003?

David Selin (HUNDutbildningsgruppen)

I hundens huvud (2005)

14.00 Hundens aptitreglering och personlighet

Helena Åkerberg (medicine doktor i farmakologi)

Hundproblem ur olika vinklar (2006)

14.50 Hundproblem ur ett behavioristiskt perspektiv

Lina Hetta (beteendevetare)

Relationen - mellan människa och hund (2007)
15.30 Den goda relationens två grunder

Kerstin Malm (filosofie doktor i etologi)

15.50 Rast

16.10 Den goda relationens två grunder (forts.)

Kerstin Malm (filosofie doktor i etologi)

Farliga hundar ur olika vinklar (2008)

16.40 Polisens nya besiktning (test) av omhändertagna hundar

Glenn Andersson (chef för hundenheten i Malmö)

17.25 Presentation av nästa års konferens

David Selin (HUNDutbildningsgruppen)

17.30 Slut (GOD JUL!)

Arrangör: HUNDutbildningsgruppen

Plats: Thorildsplans gymnasium, Stockholm
Datum: lördag 5/12
Tid: 09.00 – 17.00
Pris: 700 Sek.

Anmälan: www.adventuredogconference.se/anmalan.asp

Är ni nyfikna (och snabba) så kan det finnas platser kvar men då får ni allt snabba på...

Annars har vi tränat vovve, julpyntat stugan, firat Egos 1:årsdag och träffat fina vänner.

I år har jag gett mig tusan på att testa att ha en gran för första gången i mitt vuxna liv och detta kan nog orsaka en härlig historia så småningom då jag ju faktiskt har en tonårskatt som väger 6 kilo.... Julgranskulor som glittrar och girlanger... say no more!

Så här gick det ju i påskas...

Och så här ser han ut idag....

Nej då, jag bara skojar... så här ser han ut!

Och så här kommer han att se ut om några år hoppas jag!

Ha en god helg!

tränat hund med pepparkakor - funkar fint!

2009-11-16T22:24:00.004+01:00

Ikväll har vi tränat ett kalaspass i paddocken. Jag skall banne mig starta Dito nu till våren. Jag har dels varit dålig på att strukturera mig tillräckligt för att sätta ihop alla delar som han faktiskt kan + dessutom är faktum att vi har tränat för sällan, och så har vi hållit på med så mycket olika grejer, rutor, framförgående och annat som vi inte behöver riktigt än....tränat på sånt som är roligt med andra ord. Nu skall här planeras, detaljslipas, (inte för mycket) och framför allt börja kedjas ordentligt! Jag vill ju ha en hund som är mer genomarbetad än vad Kompis var när vi började tävla en gång i tiden men jag får passa mig för att fastna. Nu skall det köras ett redigt pass minst 4 dagar i veckan och med en plan på hur vi skall gå vidare varje gång.

Kompis har varit jätteduktig och jobbat fint men plötsligt insåg jag att vi inte har klockrena ingångspositioner längre så detta blev det fokus på ikväll ihop med snabba ställanden i inkallandet.
Dito fick träna "fram" för att senare springa ut i ruta, fritt följ med vändningar och långa sträckor med position och rätt attityd. Han är superduktig! Dessutom körde vi några inkallningar som var helt perfa! Tidigare har han tagit i så att han inte hunnit stanna tillräckligt fort och ingångarna blev slarviga, men det löste vi idag med att börja på kortare avstånd för att sen öka på rejält!

Pepparkakor är toppen tycker alla i vår familj!

Jag kommer att drömma om vec 46....

2009-11-15T23:25:00.009+01:00
Denna veckan har jag verkligen fått veta att jag lever.... Kliniken har firat 1- årsjubileum och detta har inneburit fantastiska reor på foder, tävlingar, designa egna hundhalsband osv osv. Jag har med andra ord kånkat runt på ett otroligt stort antal fodersäckar för folk köpte 4 säckar i stöten... Dessutom har jag haft två gratisföreläsningar, en om katt och en om hur man hanteringstränar sin hund. Båda föreläsningarna var helt fulla och hunden får vi köra en gång till för folk fick inte plats. Jätteroligt med ett sådant gensvar!

Jag har också fått till att äntligen bjuda tillbaka till mina föräldrar som alltid ställer upp i vått och torrt med allt mellan himmel och jord, hundvakter, skjutsa mig, vedbärande, sågande, växthus, fixande av skjul, slänga skräp, fixa vinterdäck osv i all oändlighet. Pappa har haft "pappas dag" och födelsedag så nu var det dags, skaldjur blev det! Det var mysigt!

Lååånga kvällar och mycket att göra har gjort mig ganska spak men det kunde faktiskt inte stoppa mig ifrån att åka till Alfa Hundcenter som tagit hit Maria Hagström som instruktör. Jag väljer att spendera en hel helg för att lyssna och lära när hon pratade och visade praktiska tips och träningsupplägg på ekipagen (som dessutom var jätteduktiga!)och hon gick igenom hur man förbereder sig inför tävling på höga nivåer.

Hon är faktiskt helt suverän både som teoretisk lärare och praktisk instruktör och hon har dessutom ganska otroliga meriter med sina egna hundar.
Läs gärna mer om henne här, man blir imponerad:

www.skogsborg.net

Utöver detta har min goda vän Cilla varit här igår kväll för att dricka lite vin och prata hund (för övrigt en mycket bra kombination) då hon är precis som jag, helt uppslukad av hundars beteende och inlärning, och vi diskuterade hennes pågående arbeten i instruktörs-utbildningen som hon är mitt uppe i, samtidigt som hennes vovve sitter framför oss och talar om för oss att vi minsann faktiskt är ganska tråkiga....som inte gör något, någonsin! Barn och hundar berättar sanningen....

Jag har avrundat denna söndagskväll med att skriva den första av 4 artiklar till Royal Canins uppfödarutskick. Vad tror ni den handlade om?.....

Nu skall jag nog gå och lägga mig, för när jag läser mina egna ord här så inser jag att jag är nog faktiskt lite insnöad eller kanske bara en smula knäpp, vem vet?
God natt!

Uppdatering till sist...

2009-11-08T20:23:00.002+01:00
Oj oj oj, nu börjar det bli länge emellan inläggen....

Sedan sist har jag varit ute hos frigångarna och pratat om hundars språk och vad man behöver tänka på när många hundar skall umgås utan att det skall bli strul. Det var jättetrevligt och jag är fortfarande helt faschinerad över deras stora gäng och hur trevligt de verkar ha det.

Jag har haft en del kurser och föreläsningar med diverse olika fokus. Det har handlat om kontakt och att försöka att få hundar att inte dra i koppel och annat matnyttigt.

Dessutom var jag i Skara igår på SLU och var lärare i kattens "problembeteenden" på deras distansutbildning i hunden och kattens beteende. Jag blev mycket smickrad och lite nervös när jag plötsligt insåg att jag nu skulle vara högskolestudenters lärare istället för att vara en elev. Men det var mycket trevligt och väldigt intressant att tala inför 40 personer som alla har just etologi som kunskapsområde. Flera mycket bra frågor ställdes och gruppen var väldigt inspirerande i sitt engagemang!Kul!

Idag hade jag mina goda vänner Klara och David här för att planera för ett mycket intressant och roligt (hemligt) projekt som jag inte kan skriva mer om än förrän allt har blivit klart... Ni får tåla er ett tag men om det går i hamn så blir det fantastiskt!!!! Förlåt, det är taskigt att säga a men inte b men jag kan bara inte låta bli....

Imorgon börjar vår 1-års jubileumsvecka och jag skall köra kattföreläsning och sen blir det hundföreläsning på Onsdag. Dessutom kommer nästa helg också att "försvinna" för då skall jag gå på en efterlängtad kurs för Maria Hagström som skall ta upp träningsfokus och hur man lägger upp effektiva träningspass. Superkul!

Vi höres!

Halloween

2009-10-31T20:39:00.012+01:00
Här sitter jag ikväll och tänker på mina vänner som inte finns mer. Det är faktiskt en hel del, helt enkelt aldeles för många, som har dött i på tok för unga år.

Jag har lite svårt för att den här högtiden har blivit något annat än vad den faktiskt är till för, att hedra de döda, genom att USA lärt oss att på halloween skall man klä ut sig och skrämmas. I mitt huvud är det nu man skall stanna upp och ge de man tyckt om en varm tanke istället för den kram man inte kan ge dom längre.

En av dessa vänner är Paulo Suluape, en samoansk hövding och tatuerare, känd över hela världen för sitt stora hjärta och sina fantastiska tatueringar.

Det är han som gett mig mina tatuerade armband.

Han hjälpte mig att flytta förra gången, iklädd en "lava-lavakjol"och med en fullastad skottkärra sprang han fram och tillbaka på min gård i majorna... tror ni grannarna smygtittade bakom gardinerna?
Han låg och skurade bakom min ugn och sjöng för full hals till ABBA som han dönade på med på stereon.

Hemma på Samoa hade han en sådan hövdingstatus att folk backade ut ur rum för att inte visa honom ryggen och ingen åt sin mat före honom. Här i Göteborg var han en vanlig kille som kunde dra ett skämt för den fulla finnen på spårvagnen... :)

Paulo blev mördad för snart 10 år sedan och jag minns det som igår....

Livet går fort fram......

2009-10-26T17:17:00.006+01:00
Sedan sist har mitt cairnterriergäng avslutat sin praktiska kurs och jag kommer att sakna de trevliga tjejerna med sina rufsiga sköna terriers. Jag har aldrig känt en cairn innan men numer är jag helt såld på dessa små mustachprydda troll. De är fulla av rävar bakom öronen men samtidigt så himla arbetsglada och sköna. De älskar att träna så den sista lektionen gick åt till att skapa lite regler och ramar runt de frivilliga beteenden som vi ber hundarna om medans de tränar. De blev frustrerade och gick upp i varv för att det inte blev exakt sm de ville med en gång...:) Mattarna har lärt sig massor och träningarna har verkligen givit resultat så det är bara att köra på vidare hemma. Tack för denna gång!

Jag har även hunnit med att träffa mina gamla sköna vänner som faktiskt fyllde 45 år.. (tvillingar) Vad har hänt med tiden, vart tog den vägen????) Vi skall numera anses vara vuxna eller??? Skumt... Alla jag känner är faktiskt mer eller mindre geniala på sina områden så karriärerna har gjort att det är faktiskt riktigt svårt att finna tid att bara träffas och ta en god öl och äta en bit. Heidi är en mycket framgångsrik tatuerare, hennes syster Lene utbildar sig till lärare men kan även redigera filmer, göra smycken med mera med mera, Mia är en av de mest framgångsrika komikerna i Sverige just nu, förutom det sjunger hon, skriver böcker, spelar in film, skriver kåserier, är med i alla medier som finns, är mamma till 2 barn, har 3 extra barn, renoverar hemma osv osv.... Elcim är en tjej med tusen ideér och har ett mycket framgånsrikt företag som arbetar med att strukturera upp och inspirera andra företagare. Jag var själv med i Kungälvsposten förra veckan,,, bara det! :)

Skämt åsido, mina vänner är inte bara bäst som vänner, de är också bäst på just det som de har valt att göra i livet, och jag är såååå stolt över er alla! Ni är girlpower när den är som bäst!
Nedan foto på:
Heidi, Elcim och Mia

En lokal kändis.... :) Kungälvsposten....

2009-10-17T23:04:00.003+02:00
Kungälvsposten kom för att intervjua mig angående mitt arbete gällande just katter. Jag trodde att det skulle bli en liten artikel men det visade sig att de dönade på med en framsida och ett mittupppslag med stora bilder av en helt opiffad sköterska och en stackars dränerad katt som låg inne. Roligt men lite genant också för här har man inte ens bott i Kungälv ett år och redan är man lokalt ökänd....:)

Jenny vet hur man tar hand om en katt

– För att kunna hjälpa katten på alla plan behöver man veta hur djuret naturligt fungerar och vilka behov djuret har. Mentalhälsa ingår i de grundläggande behoven, säger djursjukvårdare Jenny Marek, som håller kurser för kattägare på Smådjursakuten i Kungälv.
Jenny Marek har arbetat som djursjukvårdare i 17 år och har genom tiden upptäckt hur viktigt det är att ha kunskap om djurs naturliga beteende. Förra året startade hon upp kattkurserna och behovet har visat sig vara stort.
– Man har inte med sig katten utan det är teoretiska kurser för kattägare. Vi går igenom hur katten fungerar och vad som är deras grundläggande behov. Nu är det till exempel lagstadgat att höns ska ha sin pinne, ett rede och ett sandbad, säger Jenny Marek.
Vad måste en katt ha?
– Katten är i grund och botten ett ensamslevande djur och det innebär i ett flerkattshushåll att det kan bli problem om man räknar katten som en i en flock och till exempel bara har en sandlåda, säger hon.

Ungt husdjur
Katten har levt parallellt med människan i cirka 6 000 år. Bara de senaste 100 eller 150 åren har katten levt som ett husdjur med människan.
– Därför lyser det vilda hos katterna igenom. Vad vi märker nu är att katten är ett lättstressat djur. Man ska helst inte byta arbetstider eller byta pojkvän, katten vill att saker och ting ska vara på sin plats och inte förändras. De blir stressade om det kommer nya katter till området och därför kommer de till oss med bitskador efter slagsmål, för hade de levt utan oss hade de valt att sticka därifrån men det gör de inte nu, säger Jenny Marek.
Stressen kan visa sig på olika sätt: katten kan få problem med urinvägarna, ett aggressivt beteende, ett överdrivet markerande och en del katter putsar sig så mycket att de slickar av sig pälsen.
Vad kan du som kattägare göra?
– Det är jättesvårt att svara på generellt. Har man tre katter är det svårt för mig att säga att de ska göra sig av med någon och det kanske inte heller är det som är problemet. Men har man tre katter ska man se till att de kan leva parallella liv, att man har tre lådor och egna platser för mat och vila.

Flytta vattenskålen
Jenny Marek berättar att katter är ökendjur och menar att det finns en mycket viktig sak som alla kattägare måste känna till.
– Katter är känsliga för om vattnet luktar och kan välja att inte dricka om det luktar mat från vattnet. Så flytta vattnet från matskålen och ha så stora skålar så att de inte slår i sina morrhår, då kommer katten dricka dubbelt så mycket och då förebyggs en del urinvägsproblem, säger hon.
Att det har tagit tid för oss människor att se kattens behov har att göra med att katten alltid skött sig själv.
– Nu lever de så nära oss att vi ser problemen, som att de kissar på fel ställe. En del har känt sig tvingade att avliva katten fast det är ett naturligt beteende som till 90 procent är baserat på stress. Väljer man att ha flera katter så kan det gärna vara syskon för då är det större chans att de har utbyte av varandra. Syskon kan bli väldigt tighta. Eller välj den katt som är lugnast i kullen.
Catrin Hansson
catrin.hansson@kungalvsposten.se
0303-20 68 21
fredag, 16 oktober 2009

Länge sen sist....

2009-10-12T23:49:00.006+02:00
Sen sist har det varit en massa roliga projekt och händelser som har utfallit väl.

Mina cairnterrierbrudar hade hyrt ett toppenställe där vi kunde köra träningen inomhus i en jättefin billig lokal. Där kommer man att hamna fler gånger...:)

Vi körde en massa övningar som gick ut på att vovvarna fick lära sig behärskning och att komma på att "för att komma till... måste jag först..." - det gick jättebra trots att de flesta hade jättesvårt att springa förbi mig (med en kattmatsburk) för att komma på en inkallning från matte. Så fort de beslutade att ge upp att tjata på burken och ta sig mot matte så fick de ett klick och ett varsågod för att satsa järnet för att få springa till mig för att smaka. Mycket effektiv, svår övning och mattarna jobbade så svetten bokstavligt talat lackade..:)Kul! (för mig i alla fall):)

Mindre "bra" nyheter kanske, är att jag har meddelat min rasklubbs styrelse att jag vill avsluta mitt uppdrag i aktivitetskommittén, då jag känner att jag varken hinner med eller har kvar den sug som behövs för att orka ta sig tid som man egentligen inte har. (Är ni schappefolk som läser detta, så anmäl gärna ert intresse för att hjälpa till och ta över efter mig för det är kul arbete om man känner att man har lusten.)

Cilla, den lilla lyllosen har påbörjat sin instruktörsutbildning för David på hundutbildningsgruppen och jag är grymt avundsjuk på henne, men dels går jag ju inte kursen överhuvudtaget,skall ju faktiskt till och med vara lärare där om några månader...tillsammans med sådana "småpotatisar" som Anders Hallgren, Kurt Blixt, David med flera...hjälp!....) och dels var jag uppbokad i helgen via västra kennelklubben som hyrt in mig för att utbilda SBKs instruktörer i inlärning och klicker.

Det var ett härligt gäng som hållit på i många år med allt möjligt i hundväg så kunskapen var hög och intresset var lika högt att lära sig om nya metoder och få ny insikt i hur hundar fungerar gällande just inlärning. Det blev en heldag och vi var nog alla ganska trötta igår kväll tror jag. Jag kommer gärna tillbaks till ert gäng i Borås!:)

Idag var det tillbaks på jobbet och jag inser numera ganska ofta hur fantastiskt bra jag trivs med mitt liv sedan jag flyttade till Kungälv. Jag har ett toppenhem, toppenjobb, och har fått en rivstart med firman som jag aldrig kunde trott...

Efter jobbet ikväll kom Ulf och Per ifrån Frigångarna (se länk via bloggen) för att gå igenom vad jag skall ta upp på den snart obligatoriska kurs, som alla som vill ingå i "frigångsgänget" måste ha gått, för att de skall kunna följa bra riktlinjer för att i sin tur undvika hundkonflikter vid deras träffar. Det fungerar ofattbart bra redan och trots att de allt som oftast är 60 lösa hundar i en stor röra är det sällan något strul, och det beror till väldigt stor del på att de som håller i mötena har en fantastisk kunskap och för att de hela tiden funderar på hur de skall förbättra för alla inblandade. Imponerande!

Ja full rulle är det, men ändå sitter jag och snokar på studera.nu och anmäler mig till fler universitetskurser i beteendelära för skall jag ha läst i 100 år så får jag allt skynda på...:)

Ps. Jag har faktiskt även hunnit med att träna mina hundar en hel del och äntligen börjar en "vuxen" Dito skymta fram ibland. Han har numera ett sjutusan till snyggt fotgående och fantastiska förflyttningar på fjärrdirigeringen (när han lyssnar på vilket kommando jag faktiskt gav...) han har lite bråttom ibland men det får man ta...:) -Hellre en för glad och otålig vovve än en som känner sig osäker och försiktig för att den är rädd för att göra fel.
Kompis är fortfarande helt bäst och kan inte längre luras då jag ropar "skit" istället för "Hit", jag gör allt för att lura honom...:)
Jag älskar mina fina vovvar!!!!

Påbörjad ny kurs och älgfötter i skogen

2009-09-27T00:38:00.002+02:00
I fredags drog det sköna klickergänget från i våras igång igen med en fortsättningsomgång. Vi har en ny liten stjärna i gruppen, en pudel på 4 månader som heter Bobby sällade sig in i gänget och det var en krutdurk av stora mått...! Han hade aldrig hört en klicker förut men det hindrade inte honom från att glatt köra handtargets, lära sig leka och släppa, titta på matte innan man går in genom dörren, med mera. Allt detta för en burk med kattmat som hans matte utan att tveka stoppade ner fingrarna i. Sånt gillar vi! :) De andra ekipagen har jag drillat hit och dit förut så de är vana...:) En ny stjärna till har vi förstås, en liten otroligt söt russelfröken som hittades av hennes supertaggade husse och matte, de tycker så mycket om sin tidigare hund "Z" att de behövde en till för att inte bråka Nu har dom alltså varsin vovve! Härligt!!!

Idag har min sköna vän Klara och jag varit ute och låtit våra hundar frossa i blodspår som avslutades med härliga stora älgfötter som hångde från diverse träd. Kompis trodde inte sina ögon när han insåg vad det var han hade snokat reda på, han har nog varit allvarligt bekymrad för att jag hade förlagt dom helt och hållet....
Mattarna har fikat och hängt efter i linor med hundar som tuffat på i fantastiskt härliga självsäkra spår, = en mycket trevlig dag för alla inblandade!

Tyvärr ringde min mamma och hade det inte riktigt lika roligt för hennes fina "Sigge-Katt" hade jätteont och kunde inte kissa... Han har haft detta problem förut och det har fungerat hemma sedan dess, men han är väldigt känslig för "vanligt" torrfoder så direkt efter bara ett fåtal dagar med annan mat än den som är till för katter som honom, fick han problem igen. Ta varning ni som har känsliga katter, köp mat hos veterinär! Nu ligger han på Smådjursakuten i Gbg med kateter och smärtlindring och vi håller tummarna för att han får komma hem snart igen.

På kurs igen

2009-09-24T21:56:00.002+02:00
Denna gång bar det av mot Österlens vackra bygd. Strålande väder i dagarna 6 i ett ofantligt vackert landskap. Jag delade hus med Cilla och två av hennes sköna vårdhundskompanjoner som var helt klart mycket spännande att träffa på! Vi tillbringade våra dagar med att få ytterligare tips och handfasta råd blandat med praktiska övningar i hur man arbetar med reaktiva hundar. Har man en vovve som av olika anledningar uppvisar rädslor /aggressioner eller helt enkelt starka känslor gällande vad som helst så kan man genom att strukturera upp livet för dom med tydliga positiva konsekvenser få dem att känna en kontroll som i sin tur gör att de behärskar situationen bättre. Detta ger en hund och förare som får ett redigerat mönster för att klara av sådant som kan uppfattas som svårt sen tidigare.
Emma Parsons är en härlig tjej som precis som mig jobbar på veterinärklinik och jag känner igen mycket av vad hon berättar. Steget hon har tagit att hjälpa folk att få sina reaktiva hundar att må bättre är ett stort steg som jag har all respekt i världen för och jag kan bara hoppas att jag en dag skall kunna hjälpa på samma sätt.... Det är läskigt att säga till en människa som är helt förstörd för att dennes hund inte uppför sig som det var tänkt, att:- "ja, jag kan nog hjälpa er". All respekt.
Dessutom hade hon med sig en vänninna, Julia, som specialiserat sig på massage av aggressiva/rädda hundar och resultaten hon uppnått var fantastiska! Hon har lyckats få förtroendet att röra och sen massera hundar som inte ens tålt hantering av sina ägare. Dessa hundar har efter att de behandlats blivit mycket bättre gällande stress och annat då de insett att fysisk hantering inte behöver vara ett tvång eller något obehagligt. De har då kommit ner i varv och faktiskt börjat att aktivt själva söka kontakt med folk och fyskiska kontakter.

Jag har fått en massa nya idéer om lekar som främjar kontakten och självkänslan hos både förare och hund, och hur man lägger upp träningen för att få hunden att tänka på sin uppgift om den skulle bli stressad eller ofokuserad. Mina hundar tränas nu till exempel på att utföra en bugning/lekinvit då de vid vissa tillfällen har känt sig trängda av andra hundar till exempel. Smart va?
Vi har med andra ord haft det jättebra och mina stackars kursdeltagare imorgon har ingen aning vad som väntar dom......:)

Grattis till Ditos syrra!

2009-09-16T00:06:00.006+02:00
Kompis har en förtjusande dotter som svängde sina lurviga på Sofieros utställning i helgen.

Detta resulterar i ett samtal från Ingela, Tuvas matte, som ringer och tjoar i telefonen och är så mallig att hon kan spricka! Tuva kom på andra plats efter en mycket meriterad gammal tik så den förlusten var inte så hård, och Tuva fick därvid sitt andra Cert! Supergrattis! Tuva är en hejare på mycket, hon har flera 1:a pris i lydnaden också och ett fantastiskt MH där hon fullkomligt regerade! Så matte är stolt och glad och jag som "farmor" är precis lika stolt! Tuva kommer förhoppningsvis att paras med en stilig och trevlig frisk herre och det skall bli kul att bli gammelfarmor! :) Kompis valpar har blivit ett härligt gäng med självsäkra damer och en son som må ha luftbubblor i huvudet men han har ett hjärta av guld så jag kan inte vara mer nöjd över att Kompis och Thilda fick träffas och "kuckilura" för de valpar som blev från min fine Kompis är precis så bra som man kunde hoppas på!

Här har vi ingen falsk blyghet inte, kolla in hans vackra ögon!

Imorgon skall det bli valpföreläsning för Cairngänget och sen skall det hem och packas för de närmsta 6 dagarna sen kommer jag att tillbringa på klickerkurs i Tomelilla för Emma Parson som pratar om hur man klassiskt betingar diverse känslor att förändras till att bli positivare för en till exempel stressad hund. Hon är suverän och hon var en av orsakerna till att jag insåg att mer eller mindre precis vad som helst kan förändras genom positiv förstärkningsträning. Det är med andra ord hennes fel att jag började att utbilda mig till klickertränare.:) Någon sa att jag har "pluggat 100 år av etologi" och det kan jag säga att det hade varit kul.....!

Tema katt och ikväll.... tema annat härligt...

2009-09-10T23:27:00.012+02:00
Sen sist har det varit två kattföreläsningar istället för bara en, då vi fick så många anmälningar av folk som ville komma, superkul! Kattfolk är roliga för intresset att få veta mer om dessa sköna djur är stort och tillfällena där man kan lära sig nya saker om just katten är få... Det var intresserat folk med härliga inlägg och deras bra frågor har gjort att båda kvällarna har blivit sena. Egos upppfödare bland annat, satt i publiken, och då jag helt sonika hade tagit med världens bästa katt för att visa hur en sådan ser ut...;) så vandrade en nyss fyllda nio månaders slyngel runt bland folk, välte ner leksaker i fönstren och klättrade runt i allmänhet medan jag försökte föreläsa. Tvärstopp blev det dock då han kom till sin uppfödares byxben och han fullkomligt damsög henne på lukter. Mammma, pappa, moster, mormor och småsyskon, alla var dom där på samma bralla! Ganska häftigt tyckte han nog.

Inte nog med katt, jag har även startat upp mitt tema "cairnterriergäng" som har mer eller mindre bokat upp mig hela hösten för diverse kurser och föredrag. Vi har kört den inledande inärningteorikursen på två timmar och håret stod ut och bak på de stackarna men de hängde allt med tror jag! Även detta gäng ett härligt gäng med en skön inställning och anda som gör en glad i själen!

Tänk om hundfolk kunde agera lite mindre med att försöka att trycka ner varandra och istället ha kul ihop på ett helt okomplicerat plan. Uppfödare som tjafsar med varann och inte minst tjafsar om varann istället för att känna att man har ett gemensamt intresse för sin ras och har man olika åsikter så är det bättre att visa med sina egna handlingar var man står i debatten istället för att förhäva sig själv, samtidigt som de andra är kassa och helt okunniga, och ibland till och med avundsjuka på att man själv är så himla bra minsann... Suck! Man blir ganska trött till slut....

Idag berättade min kollega att hennes man hade eftersökt och skjutit, som jag trodde ett rådjur, som blivit påkört. Det skulle ligga här uppe i "min" skog och maken hade sågat av benen (inte sina egna alltså...)till mig för att jag skulle få till mina blodspår. Upp och ut när vi kom hem och det var ju bara att låta hundarna leta tänkte jag. Jajamän, det tog inte lång tid för Kompis att nästan stå och peka med tassen, att där , där ligger något. När jag kommer fram inser jag att det inte var något rådjur utan en liten älg och mycket riktigt låg där fyra klövben till oss. Jag och alla mina djur inklusive katten stod först ett tag och stirrade och sen insåg jag att jag inte tagit med någon påse.... Jaha, det var bara att dra fram fötterna, stoppa ett ben i vardera hundmun och snällt bära två själv hela vägen hem. Älgfötter är faktiskt ganska tunga kan jag berätta... Hundarna slet och drog och bar sin finaste present någonsin och själv gick man och funderade på hur mycket konstigt man inte gör för dom där djuren egentligen.

Dito som bebis väntar på sitt första klövspår i lite för stora hängslen...

Ego var inte med hem så efter att hundarna placerats i hundgård med sina skatter så var det att knata hela vägen tillbaka för att hämta hem honom för det började bli mörkt. Ingen katt kvar vid älgen så det var bara att ställa sig och tjoa. Ingen kisse men mycket snart hör jag en stackars mus som inte var så glad... upp med kisse (5 kilo) under armen och hemåt bar det. Nu fick det vara nog med döda och trasiga djur på en djursjukvårdares fritid! BASTA!

Trött och blodig, med en sur katt och två besvikna hundar som helst hade velat få med sig klövarna in till min ryamatta från 60-talet, tvättade och skrubbade jag mig i en kvart innan tevatten och kvällsmat kom på bordet.

Nu är klockan sent och Kompis sitter fortfarande vid dörren och pekar med tassen att klövarna blev kvarglömda där ute.....

kolla här då....

2009-09-01T00:24:00.004+02:00
nu är de 4 veckor gamla.... suck....lagt näsan i smuts redan.

Helgen som var...

2009-08-30T23:15:00.002+02:00
Igår träffade jag och vovvarna alla våra bästaste vänner, mina är Anette och Cilla och hundarnas är Malte och Ozzy. Jag insåg snabbt att mina två har blivit ena riktiga "bonnlurkar" som har svårt att passera andra hundar nära på en motionsslinga. Dito går upp i 100 knyck i förväntan när han träffar polarna och det är supersvårt att klara av att gå i koppel utan att dra och trixa. Dessutom blir det överslag av frustration då andra hundar kommer nära. Kompis är inte sen att hjälpa till, enbart för att han tycker att det är lite kul.... Jag tjurade ihop och sa faktiskt till för att få någon som helst fason på hundarna och efter att de fått lite utlopp för sitt "spring i benen" genom att få plöja igenom skog och sankmark efter sin matte och de andra som plötsligt beslöt sig för att "springa vilse" så blev det mycket bättre och de resterande hundmötena gick fint. Detta innebär att nu får vi allt börja gå koppelpromenader i Fontinskogen och träna på detta, för den förväntan Dito har att alltid få göra precis som han vill, direkt när han vill, den är inte direkt härlig för någon av de inblandade. Får han stanna upp och lugna ner sig lite så är han ju toppen så tjafset beror helt och fullt på koppelfrustration. Ett nytt uppdrag för mig att lösa....

Idag var det Frieserhästar i stora högar i Kungälv och jag kom på mig själv med att svara på frågan om jag hade någon själv, att - "nej inte än...." farligt farligt! Vi har idag fått se, godkända hingstar, valackar, ston i olika form (men inte färg :) )
De har visat olika ridstilar, horsemanship, hoppning och körning. Det hela avslutades med en underbar kadrilj och jag stod där som ett spån med arrytmi och öppet dreglande mun.

Mina fina föräldrar var samtidigt hemma hos mig för att hjälpa mig med att få in min ved så det var bara att susa hem och klämma i, så nu är vinterveden också på sin plats. Tusen tack!!!!

Sammantaget ett riktigt bra helg!

Ego är storebror

2009-08-27T23:26:00.002+02:00
Hur söööta som helst, 3 veckor gamla. Får absolut inte åka och kolla....livsfarligt!

Djuparkdjurens beteende

2009-08-23T18:37:00.007+02:00
Nu är jag precis hemma från den sista helgträffen på min beteendekurs om djurparksdjur. Det har varit en superkul kurs där jag har fått lära mig massor om djur som jag inte ens visste fanns...:) Vi har haft en massa uppgifter som till största delen gått ut på att utvärdera hägnen där djuren bor för att se om hägnen är så optimala som möjligt för att uppfylla djurens krav på miljöberikning. Vi har fått lära oss att granska kritiskt och att komma med förslag på förbättringar som är praktiskt och ekonomiskt genomförbara. Även om man helst enbart skulle vilja fokusera på enbart djurens bästa så finns det ju som sagt många faktorer att ta med, det skall följa djurskyddslagen, det skall gå att arbeta säkert i som djurvårdare, och det får inte kosta för mycket för parkernas ekonomi är ofta ganska ansträngda. Dessutom skall det gå att hålla rent, gå att kontrollera alla djur dagligen och sist men inte minst, måste ju faktiskt också besökarna kunna se djuren.

Det är inte så lätt som man först tror... Skall tex djur som är nervösa få det dom helst vill ha, dvs avstånd och gömställen, hur skall djurvårdaren kunna kunna se om någon blir sjuk, eller blir besökarna missnöjda när dom faktiskt nästan aldrig får se uttrarna, som är en av dessa djurarter som faktiskt ligger i sina grävda bon och sover på dagtid. Många av djuren är nattaktiva och vill helst bara vara ifred dagtid, hur gör man då för att alla skall bli nöjda? Skall man klippa gräset inne hos manvargarna för att undvika fästingangrepp när deras naturliga miljö består av just högt gräs? Är det etiskt korrekt att hålla fågelhägn mindre för att förhindra fåglarna att flyga ordentligt då de kan skada sig i nätet?

Är besökarna intresserade av djuren på riktigt trots att dom inte läser på skyltar och frågar personalen, får dom ut det som man hoppas av besöket gällande ett större engagemang för de djur som de precis sett, eller är det helt onödigt med förevisning av vilda djur?
Många frågor blir det....

Jag har ju som tidigare skrivits om arbetat med Przewalskis häst och personalen har redan börjat att förbättra vissa av de delar som jag tipsade om. Jag tyckte att hästarnas grushägn var för tråkig och platt och min idé var att bygga en kulle där de kunde komma upp lite för att stå och spana. Dessutom ville jag också att de skulle få en sandgrop där de kunde rulla sig och kanske till och med sova. Jag blev jätteglad när jag kom dit igen nu i helgen när jag fick berättat att gropen hade börjat grävas och att hästarna verkade förtjusta. Bara det, gör hela kursen guld värd!

Personalen gick runt med oss alla idag och lyssnade vid de olika hägnen på vad vi hade för ris och ros och de skrev ner allt som kom upp.

Detta är ju helt super att vi lär oss nya saker och de som jobbat där länge får en nytändning och kan säga att "om man gör så här så blir det så här, det har vi provat eller det får man inte enligt lag bla bla..eller, Gud vad smart, det skall vi göra!"

Alla tjänar på det och framför allt de fiiina fiiiina djuren!

Det har varit en jättebra sommarkurs och den rekommenders varmt av alla som är djurintresserade som går och funderar på berikningar och annat roligt!

Frieser, frieser vart ögat kan se.....:)

2009-08-16T21:43:00.024+02:00
Var iväg på friesergängets rep idag inför den stora frieserdagen i Kungälv. Jag borde verkligen inte ens åka dit för det är inte nyttigt.... Dessutom var det några trevliga tjejer som informerade mig om att det minsann fanns några fina föl till salu... Hjälp! Se själva, dom är underbara!En bildkavalkad! (tog över 300 foton...)

Egos nya lillebror Corona

2009-08-16T01:00:00.006+02:00
Kolla vad lika, först Ego 2 vec
Hur söt är man, Corona 2 veckor....?

Jag får passa mig...... skall ju bara ha en kisse var det sagt...Så här upprörd blev Ego när han läste vad jag just snöade på..:)Det finns bara plats för ett Ego i detta hus! (Kolla in svansen, visst ser det inte ut som om den sitter på honom utan kommer ut bakifrån gardinen?)

En äventyrspromenad med berikning.....:)

2009-08-13T20:57:00.020+02:00
Ego startar äventyrspromenaden genom att sätta ribban....

Ja jisses vad mycket som händer.....!

2009-08-13T17:22:00.012+02:00
Vi har som sagt varit på schapendoesrasspecial med 140 deltagande hundar. Jag höll i lydnaden och det flöt på fint med en hel hög med glada hundar och nervösa mattar som visade vad man skall göra och ibland även sånt som man bara vill göra när man är schappe! Jag är stolt över er alla och hoppas att ni kör vidare i samma glada anda med era hundar!
Därefter var det utställning och Kompis dotter Svea bevisade att ett utställningsresultat är en högst subjektiv bedömning gjord av en person. Förra året blev hon höjd till skyarna och kallad excellent , i år blev hon utskickad för att hon hade för korta ben...! . Hon hade precis slutat löpa och tyckte väl egentligen att utställningen var ganska nödig och trist men man får ju faktiskt inte kortare ben för att man löper eller får man det?...Vem vet?
Ja ja...
Jag och Cilla åkte vidare på söndagen för att hemma packa om och bege oss ner till Skåne där vi skulle pendla till hundutbildningsgruppens Hund 3-kurs som är en grundläggande hundteorikurs. En fullspäckad vecka med David Selin väntade.

Jag hade mycket höga förväntningar då jag lyssnat på David i Linköping via universitetet men även dessa höga förväntningar överträffades med mer än jag anat.

Han är en man som inte satt sig fast i något "fack" utan har som huvudfokus att lära ut hur hunden fungerar och vad den behöver för att bli tillgodosedd med sina naturliga behov. Han vänder och vrider på allt möjligt, får en att tänka själv, kombinerar verifierad fakta med sina egna åsikter och teorier (som han noggrannt påpekar är just detta)och skapar ett härligt kaos i huvudet på den som lyssnar.

Ni som känner mig vet att jag har tusen frågor i de flesta kurssituationer och denna man överlevde faktiskt hela 6 dagar av mina undringar och grunningar! Fantastiskt att uppleva!

Davids grundstenar, i hans sätt att tänka hund, består av naturliga behov, berikning av miljön för att tillgodose dessa och hur de olika hundraserna skiljer sig från varann, vilket är väsentligt för oss som hundägare att ta hänsyn till, - när vi tror att vi berikar så kanske vi enbart aktiverar istället. Det är en skillnad. Man behöver de grundläggande bitarna för att må bra och sen kan man förstås träna sin hund utöver det för att skapa nyinlärning, utmaningar och för att jobba med det sociala behovet som vi alla har.

Han föder upp hundar av de gamla primitiva urhundsraserna Thai ridgeback, Jindo och Canaan dog. Vi fick avslutningsvis komma hem till David och Maria för att trffa dessa underbara hundar och för att se hur de har arbetat med berikning i hundgårdarna. Mycket spännande!

Min tanke nu är att försöka få till det så att jag kan fortsätta att utbilda mig här nere till problemhundsutredare så håll nu alla fingrar för att det går vägen med tid, pengar och så vidare.

Jag har ju redan nu börjat boka upp min höst med allt möjligt ifrån att föreläsa för SKKs västra avdelning till att komma till SLU i skara och prata katt, Cairnterrierklubben osv.. så allt måste klaffa.

Vi hörs så fort jag vet mer.Våra nya klubbmästare i Lydnad.Grattis!!!
Ozzy svänger sina lurviga
David med en av sina hundar
En snyggo till Canaandog vid namn Cops
Jindon är shibans urfader, coolt va? Jag skall hälsa Tomo att jag träffat hans farfarsfarfarsfarfarsfar.

Semester, chimpanser, rasspecial och tippex....

2009-07-31T10:22:00.009+02:00
Nu har vi haft en vecka semester som mest gått åt till att ta det lite piano och att omgruppera. Vi var iväg på Borås djurpark i Tisdags för att välja ut ett hägn som behöver förbättras för att tillgodoose djurens naturliga behov, skötarnas säkerhet, tillgänglighet för städning och till sist att besökarna kan se djuren ordentligt utan att djurens välfärd kompromissas. Jag och två kursare valde att attackera Aphuset med utehägnader.

Det skall bli roligt! Jag blev dessutom himla sugen på att söka deras tjänst som "Mahut" (elefantskötare) för tjänsten innebär bland annat att träna dom och det vore väl något, träna en 5 ton tung afrikansk elefanttjur! Vilken erfarenhet!

Problemet är att nu drar jag iväg för att åka till Vårgårda där schappespecialen brakar igång i em med lydnadstävling (som jag håller i). Detta har bla annat inneburit att Dito har käkat på en tipexflaska, vilket i sin tur har resulterat i en vit mustasch och vita framtassar.... Jag orkar inte dra hela historien bakom....suck! Nyklippt hos trimmare och så gör han på detta vis en halvtimme innan vi skall åka....

Direkt efter frukosten på söndagen drar jag och Cilla vidare från Vårgårda, via Kungälv för att packa om och sen bär det av ner till Skåne för vi skall på en veckas kurs för hundutbildningsgruppen. Vi skall bo i vårt hus i Göinge och pendla till Alvesta.
Alla skall med, detta är: Dito, Kompis, Ego och Fille så för en stackars toffelmatte innebär detta en sju djäkla massa planering och packning i olika varianter.

Det som ställer till det lite är att jag inte kommer att ha tillgång till internet under dessa dagar så jag har ingen möjlighet att arbeta med mina zoodjur eller svara på mail.. Så ha förtröstan, vi kommer tillbaks tror jag i alla fall... Ha det fint så länge!

Generalrepetition för Frieserdagen

2009-07-18T18:01:00.009+02:00
Idag var det dags för Friesergängets repetition inför Frieserdagen i Kungälv den 30 Augusti. Jag säger inte mer än att när jag blir stor..... då skall jag banne mig ha en! Runda rumpor, mjuka mular, håriga fötter, snälla ögon,ett underbart temperament,ett övernaturligt vackert djur som är mer än någon kan förtjäna att ha hemma hos sig egentligen! Underbara!

Halloj allihopa!

2009-07-16T13:33:00.006+02:00
Här är det som vanligt full rulle med jobb och kurser. För tillfället är det jag som åter igen suttit i skolbänken och varit på den 2:a etologiträffen i Skara. Det är skoj att få lära sig mer om djurslag som jag inte haft en aning om ens vad det är när deras namn nämns....
Diskussionerna blir otroligt intressanta när man vänder och vrider på orden "välfärd" "berikning" osv.

Kan så kallat lägsta godtagbara standard anses vara en tillförd berikning eller behöver det vara att man aktivt har lagt till ytterligare bitar för att förmå djuren att aktivera sig och kunna leva med ett så naturligt beteendemönster som möjligt?

När vi diskuterade vilket djurslag som passar eller inte passar som djurparksdjur så blev det mer eller mindre svaret att alla djur är mindre passande. En grupp tyckte att marsvin eventuellt kunde fungera då de är små i storlek,(man kan tillgodose för dem stora ytor)ulliga och söta, (gullighetsfaktor för besökarna) och är inte så lättstressade (lätt att reproducera sig). Dessutom har vi ganska bra kunskap om hur de lever i det fria och det kan gå att efterhärma.

När jag var i Skara blev vi dessutom erbjudna att åka på en 4 dagars konferens i de exotiska djurens etologi (Berlin)! Det är en kurs på D-nivå och kursen innefattar hur man gör en vetenskaplig studie i beteende och det verkar otroligt intressant! SLU står för kostnaderna!

Detta innebär i praktiken att jag i September skall åka direkt från ett 4 dagars klickerseminarie i Tomelilla (Emma Parsons)till flygplatsen i Köpenhamn för att ta mig till Berlin. Det blir en snurrig vecka men roligt skall det bli!

Dessutom har jag blivit kontaktad av SKK västra för att hålla utbildning för deras instruktörer och det känns ju som en utmaning! Jag har ju tidigare varit runt på SBKs klubbar så det borde bli bra.

Det viktigaste som hänt sen sist är dock att jag har gett mig tusan på att inte alltid prioritera jobb och djur framför mina vänner så jag har faktiskt även varit på Brännö och pimplat rödvin med ett gäng gamla goda vänner som jag inte träffat på år och dar! Vi sov över och det kändes som förr när man lite lurig i luvan låg och snackade och fnissade sig till sömns... Underbart!!! Tankat ny energi! Tack ni fina fina, och i Augusti skall vi göra om ét!

Räddningen kanske brinner inne..

2009-06-20T21:19:00.005+02:00
När jag pratade med min vän som håller på med räddning från aktivitetskommiteén i vår rasklubb, berättade han att det precis bestämts att inga fler räddningshundar skall utbildas i Sverige om de inte bor inom 3 tim resa från Arlanda! Detta innebär att vi kanske inte ens har möjlighet att få prova in.... supertrist! Jag förstår inte hur det är tänkt att kunna tillhandahålla hundar då det sker olyckor eler försvinnanden i Sverige? Om alla bor i Sthlmsområdet så kommer det ju om ett antal år bli väldigt tunnt med hundar i resten av vårt avlånga land. Ja, vi får väl se hur länge detta beslut ligger, för det verkar som om det har velats fram och tillbaks en hel del de sista åren. Vi hoppas fortfarande men det kanske blir svårt då hunden behöver vara högst 5 år för att examineras och utbildningen brukar ta cirka 2 år. Vi har ju fortfarande ett havt år tillgodo om vi skulle få möjligheten nästa år. Håll tummarna.

Tills dess tänker vi lära oss söket som sådant och vi har en canistjej på gång som ebjudit sig att komma hit över en helg för att hålla kurs. Hon tar 5000:- + resa från Gävle och i gruppen vill hon ha max 6 st. Vad säger ni? Häng på!
Hon heter Ulrika och här är länken till hennes sida:

http://ulrikashunderi.dinstudio.se

En vecka full av kurser och lite midsommar

2009-06-20T12:28:00.007+02:00
Veckan har rusat iväg med jobb och kurser och privata konsultationer. Det är härligt att jobba med nyfikna och öppna hundägare som vill veta mer! I Tisdags var det tredje gången på min valpkurs och deras härliga små hundar tycker att det är svårt att fokusera och att pausa mellan träningspassen vilket gjorde att jag visade en film om "burlekar". Detta innebär att man laddar hundens bur med en massa positiv förstärkning och ger hunden en trygghet och en uppgift att både vara, koppla av och trivas i sin bur. Dessutom skall den inte sätta en tass utanför förrän ett frikommando getts och den skall även på kommando tycka att det är toppen att få rusa in i sin bur igen. En väldigt bra metod att få sin hund att både lära sig att koppla av, lära sig att vänta och få en hund som älskar sin bur.
Jag hade stämt av med min underbara vän Klara att nu måste vi hinna träffas, så hon dök upp på kursen för att sen gå en promenad tillsammans för första gången på över ett år...! Det hör till saken att Klara heter Zimmergren i efternamn och detta har gjort att hon minst sagt har häcken full så det har inte varit lätt att få ihop det.
Jag insåg att jag kanske skulle ha frågat mina kursdeltagare innan jag inbjuder någon att komma och titta... men bättre sent än aldrig, jag frågade när hon redan var på väg... När jag kände att det kanske var på sin plats att säga att det var "hundtränare Görels" bättre hälft, så blev några av dom aldeles rosiga om kinden. En lite skruv på en helt vanlig valpkurs... eller hur.

Nu kom ju Klara som precis den hon är och hon är en mycket oframfusig hundtjej så allt avlöpte helt ok. :) Sen gick vi på en efterlängtad promenad med våra vovvar och Dito blev en valp igen när han fick se farbror Frasse.

Livet går så fort ibland att man får verkligen vara försiktig med att inte tappa bort sitt eget liv med sina egna väl utvalda riktiga vänner. Jag vet att jag har varit dålig på detta under en längre tid nu men nu skall det bli andra bullar!

Så går var jag väl den enda som körde från Bohuslän in till Majorna för att mysa med mina andra vänner och äta gott! Det var toppenmysigt och kvällen blev sen.
Mera sånt!

Nordens Ark, Tjörn och MH med Dito

2009-06-14T22:17:00.004+02:00
Jo då! Visst kunde jag få Przewalskihästen att göra både grupparbete och enskilt arbete om i min etologikurs om Zoodjurens beteende. Härligt! Gruppen skall även arbeta med den Europeiska vildkatten så jag fick precis vad jag önskade! Helgen var väldigt spännande och vi fick snabbt förstå att här var det inga gratispoäng som delas ut utan vi kommer att få jobba ordentligt för dom. Men det är ju så man lär sig så jag är toppennöjd!

Kvällarna tillbringades med ett härligt gäng vänner och barn i en hyrd stuga på Tjörn. Tiderna har förändrats sen det bara var vi, ett tjejgäng som umgicks mer eller mindre dagligen. Nu har det tillkommit pojkvänner, barn och äkta män så gänget har minst sagt expanderat och då mina vänner har allt annat än tråkiga genetiska anlag så har deras barn inte heller blivit den där sorten som du sätter på en stol och säger: stanna! Man kan ju förstås säga stanna, men det kommer inte att efterföljas...

Nu i helgen kördes Dito och 2 av hans syrror på MH- beskrivningen. Det var superspännande då jag kände att nu kan vad som helst hända... Men han var helt super!

Tillgänglig med en djäkla leklust,kampade och körde järnet.

Lilla jakten var en hit tyckte Dito och jagade och bet i trasor som aldrig förr! Störtkul tyckte han!

Passiviteten var inget problem och vi stod och snöade i tre minuter.

Avståndleken blev han först ganska sur då han tyckte att någon försökte skrämma honom så då försökte han skrämmas tillbaks först, för att sen inse att detta är ok och då börjar svansen snabbt att vifta istället för att stå som en piprensare rakt upp. Leken var blandat rolig och lite läskig men han avslutade med att sno figgens leksak och sticka tillbaks till publiken :)

Dumpe fick honom att hoppa högt men han drog inte iväg och vågade sig fram så fort jag visat att det inte var något jag brydde mig om. Han släppte rädslan omedelbart och det är ju detta som är så skönt med vår ras att de kan bli superrädda men också klara av att släppa sina rädslor lika fort.

Skramlet blev samma som Dumpe ungefär.

Spöken nästa och då blev han faktiskt ganska upprörd och visade med allt han orkade där han stod framför mig att -nu stannar ni! Det gjorde de ju inte och då kroknade morret och svansen och luften gick ur och då kändes det gott att ställa sig bakom matte istället. När jag pratade med gubbarna i särk kommer han fram och inser även här att det inte var något att fundera mer på.

Totalt skottfast och lekte precis lika fint som avslutning som han gjort i början! Härligt!

Inte nog med det så kördes två syrror på rak efteråt och de var så fina och modiga att mitt hjärta höll på att hoppa ur av stolthet! Konstigt att man kan känna att man har någon förtjänst i att Kompis har fått så fina barn men så är det, det är jag som är barnens farmor! Så det så!!! :)

Kass é jag!

2009-06-04T22:24:00.006+02:00
Härregud vad länge det skall gå mellan inläggen då... förlåt.

Här har valpkurserna kommit igång och ett helskönt gäng var det kan jag intyga! Hussar och mattar som klickar, belönar, leker och tränar sina vovvar! En fröjd för själen att få se! Jag har en rolig tid framför mig i sommar!

Dessutom kom jag in på en sommarkurs via SLU om djurparksdjurens beteende och den drar igång nu till helgen. Detta innebär att vi skall tillbringa två helger med praktiska studier på Nordens Ark och en teoretisk på SLU i Skara. Det skall bli superkul! Mina två nya vänner från etologin i Linköping är också med så redan nu vet man att det blir skoj! Min grupp kommer att jobba med hovdjuren och kattdjuren, mao snöleoparder Europeisk vildkatt, Prewalskyhästen med flera så det kunde ju inte bli bättre! Jag har sen tre år gått och tyckt synd om hästarna som går i en gruspaddock för att annars växer hovarna så mycket så därför får de inte gå och beta på gräs. När jag då frågade varför de inte kunde gå på gräs bara på natten då, sk halvtid, för att få vara hästar, så blev svaret att de inte var tillräckligt hanterbara för att flyttas! Struntprat! Använd en target som de följer efter så är det ju inga som helst problem att få dem att flytta sig utan att man rör vid dom.
Mitt uppdrag heter alltså "miljöberikning för hovdjur och kattdjur" så nu djäklar! Nu skall här klickas prewalskyhästar! Tjo ho!

Vet ni vad en iBIS är? Det visste inte jag heller men jag är numera med i "IBIS-gruppen" Jag älskar den och den ser ut som mig på 80-talet... ca 1000 individer kvar i det vilda....

Europeisk vildkatt

Snöleopard

Prewalsky häst

Dessutom skall jag bo i hus med mina vänner på Tjörn i helgen så jag får åka lite hit och dit men det skall också bli superskönt att få umgås med världens bästa sköna människor. Mina föräldrar bor i mitt hus och skall mysa med alla djuren och fixa växthus till sköldpaddan och kattlucka till kisse.. Vissa har nästan en liten ark själva....

Livet bakom lagår´n - en bildserie..

2009-05-18T23:17:00.018+02:00
Det har som vanligt hänt en del sen sist... Vi har haft kurser både hemma och på kliniken och det är superinspirerande att ha duktiga och roliga hundteam som satsar hela hjärtat i sin träning! Tack för det! Jag lär mig också massor när jag skall förklara och visa och problemlösa.

Vi har även testat grillen för första gången, haft "schappegänget grande" på besök,och till Ditos stora glädje, kom dessutom syrran Svea på otippat besök, samtidigt som brudarna med Malte och Ozzy dök upp för att träna inför deras tävlingsdebuter, som kommer att gå helt perfa, det är jag övertygad om!

Svea (syrran) och en annan syster - Tuva, skall alla göra MH samtidigt som Dito om en månad och det skall bli så kul att få se 3 stycken galningar på raken! Kompis, om de gör bort sig gäspar vi, tittar åt sidan och låtsas som vi inte känner dom eller hur....

Nedan följer en serie bilder som ger en idé om hur bra vi har det här bakom lagår´n.

Dito har en syrra.....samma skrot och korn....

Dito träffade sin överkvinna... och blev störtkär!

Ganska stora klickerelever....

Ego möter sin jämnlike.....

Ceasar Milan del två........

2009-05-13T00:31:00.002+02:00
http://www.facebook.com/video/video.php?v=1160909300600&oid=20444826822

Kopiera länken och titta på filmen, varning känsliga tittare....
Det tar tid att ladda upp den men var tålmodiga så får ni se något som kommer att få er att känna som jag angående denna "guru" som "tränar" hundar. Misshandel kallar jag detta!

Tema hund under helgen

2009-05-03T20:19:00.006+02:00
I Fredags kom 2 kurskompisar för att fika och för att se hur klickerträning fungerar.

Den ena tjejen har med sig sina fantastiska två grandisar varav den härligt stora tösen Julia fick Ditos underkäke att klappra... Han försökte tappert att visa att han var en redig karl vilket innebar att han hängde och klängde runt hennes knän ungefär....högre upp nådde han inte. Det visade sig att den härliga fröken uppskattade nötfärs så efter en kort introduktion smällde hon sina stora fötter på diverse targets och annat som presenterades för henne. Kul!

Mina hundar var dock bägge mycket disträ och uppvisningen som skulle bli med två "superhundar" blev allt annat än inspirerande.... typiskt. Det är väl så det skall vara när man vill bevisa något....

Idag hade vi dessutom Malte och Ozzy här för lite träning inför deras första anmälda tävlingar. Malte har fått en ordentlig kläm på sitt fria följ så det här kommer nog att bli bra.

Ozzy har inte riktigt förstått att det inte alltid är just rörelse som gäller utan att det ibland gäller att inte bara slänga sig ner i ett ligg utan att faktiskt också ligga kvar.... Han vill ju så mycket hela tiden så vi lade direkt på störning/belöning som försvann så fort han reste sig, allt för att göra det tydligt att det är ett moment att faktiskt ligga kvar trots att tiden går så långsamt om man är en Ozzy. Han förstod snabbt och lade sig platt i backen så fort lekbelöningspausen var klar, allt för att få se sin leksak igen.

Mina hundar, först Dito, har tränat att komma in i utgångsposition för att sen direkt gå fot en raksträcka med helt om och halt. Detta gör han lysande! Han fick även apportera metallapporten och nu ikväll har vi tränat på fjärrdirigering.

Kompis har tränat stegförflyttningar, och det som han har svårt för är bakåtstegen då han gärna stegar ut åt sidan. Så fort vi har en vägg brevid så går det fint så vi får nog köra lite till.
Däremot är han klockren på fjärren, fria följet i övrigt och till sist metallapporten!

Vi har köpt 6 små badankor i olika färger där hundarna har lekt med att lära sig att hitta och avlämna den svarta, det blir bättre och bättre!Kul kul!

Ego har inte gjort någon som helst nytta....Men är ganska söt ändå.

Nu är det helt färdigt! Kolla in!

2009-04-26T21:05:00.008+02:00
En ganska nöjd hundflock med en ganska nöjd pappa! Tusen tack igen, vad skulle jag gjort utan världens bästa föräldrar?....

Det är: 500 kvadratmeter yta, en hundkoja med 2 ingångar ifall någon skulle ligga ivägen...:) Gummilister runt öppningarna så att ingen gör sig illa när man går in i kojan, en pensionärsstege för Kompis när han blir gammal och trött (om en sådär 100 år,) en källare undertill där man kan ligga för svalka eller för att gräva gryt. Och till sist en heltäckningsmatta både på veranda och inne i kojan.Det ni hundar, ganska gött va?

Huuuundgåååård!

2009-04-23T23:39:00.002+02:00
Sen jag skrev sist har vi jobbat som tokiga,för att sen i söndags ha kunnat stänga en grind och vips, hundarna är instängda på 500 kvadratmeters hundgård! I början var det lite frustrerande när man hade först 1, sen 2 och sen 3 sidor uppe och hundarna sprang runt som galningar och letade efter sina älgar... men.... plötsligt! Ha ha!

Dito fattade ingenting där han gick och snusade och när han tittade upp så var han helt omringad av Gunnebostängsel som sitter fast i en herrans massa nergrävda pålar med sten och betong som stadga i marken! Ha ha igen! Nu behöver matte aldrig mer stå och vänta på kvällskissen utan bara "skjuts in i ugnen" med dom, så kan man fortsätta att dricka sitt te innne i stugan.

Pappa är dessutom snart klar med hundkojan som står på en uppbyggd veranda med ett "källarutrymme" som kan användas om man vill leka feral grythund eller om det blir för varmt. Det kommer att bli perfekt! Hundarna njuter och går runt och letar efter gottor som är gömda lite överallt i snår och buskar, allt för att de skall vara sysselsatta och för att lära sig att utnyttja hela gården istället för att bara hänga vid dörren. Tack än en gång snällpappa!

Kurserna börjar rulla igång på allvar och jag kommer att köra en fortsättningskurs och en valpkurs nu i vår. Dessutom har jag cirka en till två privata möten i veckan och en del diverse föreläsningar och annat. Det känns superkul och jag vågar inte ens annonsera mer än det från kliniken för som det ser ut nu kommer jag att ha häcken full hela våren!

Jag får ju inte glömma mina egna hundar som skall tränas, eventuellt tävlas, förberedas inför en utagning för räddning till våren osv.
Dessutom har jag ju numera en hundgård och en upphängd hängmatta och dessa måste ju utnyttjas till max nu när hela min trädgård bara kvittrar och är belamrad av vitsippor!

Glada påsken är slut och här har vi rådjur och älg i trädgården....

2009-04-15T23:27:00.007+02:00

Ja här är påsken över och ikväll fick två förtjusta hundar besök av inte bara rådjur utan även 2 älgar i trädgården....! Jag borrar i backen för allt vad jag är värd för nu skall hundgården upp! De kommer att få en cirka 500 km stor inhägnad äng att vara på och min fina pappa skall trixa ihop en hundkoja med terrass så de kommer inte att kunna anmäla mig till HRIS (Hundens Rätt I Skogen),trots att jag tar bort möjligheten att kuta i hasorna på älg och allt annat som är kul...

Påsken firades med ett stort gäng goda vänner, barn, skattjakt och gooood mat, tusen tack för det alla ni härliga människor!

Dessutom verkar det som om grundkursen inte riktigt ville ha avslutningsgången igår så kursen kommer att rulla vidare nu i vår. Kul!

Stannade kvar idag på jobbet för att hjälpa en liten italiensk vinthund att få fram sina valpar och det gick fint efter en lång jobbig dag för både matte och vovve.

Då känns det att jobbet jag faktiskt har, är få förunnat, och man känner sig ganska gott tacksam när man tänker på det. Man kan lätt glömma bort detta ibland när man har jobbat så många år som jag nu har gjort. Vi jobbar mycket, hårt och länge, och rik blir man inte i detta yrke, - men vi har ett toppenjobb som jag aldrig skulle vilja byta bort!

Fåglarna kvittrar, sommardäcken är på, och livet känns fint! :)

Förlåt, nu var det länge sen nått vettigt skrevs....

2009-04-09T20:55:00.003+02:00
Sen sist har jag varit på Götene SBK och hållt en helgkurs i inlärning med positiv förstärkning. Det var ett härligt gäng med mycket kunskap som satt där och det blev väldigt trevligt då de aktivt tog del i diskussioner och kom med frågor åsikter och förslag. Precis som jag vill ha det! De var helt färska i att jobba med hjälp av en markör för frivilliga beteenden istället för att visa och berätta för sina hundar, men de var duktiga hundtränare och instruktörer som kämpade på med att försöka hålla sig för att inte hela tiden vilja hjälpa då hundarna behövde lite tid för att tänka till med allt det nya.... Det är svårt, jag vet! :)

Därefter har det varit jobb, och även en del privata konsultationer. Mina egna har tränat på backande med fart och riktningar, rutan och Dito har blivit drillad på korrekta ingångar för han har fortfarande en tendens att slarva då han kommer susande som en virvelvind in på sina frivilliga inkallningar från långa avstånd. Jag vill inte släppa igenom detta även om jag älskar att det räcker att jag "ställer upp mig" när vi är ute i skogen så kommer han som ett skott så fort han ser att jag står still och ser tråkig ut.

Dessutom har jag varit och hälsat på räddningsgänget och tittat på då en tjej med sin glada golden klarade de 2 första proven! Supergrattis!
Jag blir ju såååå sugen att prova in men vi får snällt vänta tills nästa år då de kör nästa gäng. Dito fick dock komma ut i sin halvfärdiga vårfrilla och bli "konstigt" hanterad. Detta innebär att de klämmer, lyfter och bökar med honom- han brydde sig inte ett spår ens när han till slut stod "skottkärra"...:)
Därefter klättrade vi runt i rasmassor och in i kolsvarta containers och han är totalt oberörd av sånt här och instruktören tyckte nog "att det kunde kanske bli nått". Han fick nog dessutom lite extra poäng av riesenförarna då han ju faktiskt ser ut som en liten snurrig sådan när han är klippt. Jag skulle väldigt gärna hänga på och faktiskt se om vi skulle klara av detta för att dels ha ett större mäl än att "bara" träna för tränandets skull + att jag vet att vi behöver strukturen för att få någonting ordentligt gjort, + att kan man få en bättre miljöträning för sin hund? Till sist men inte minst så använder man ju verkligen hundens naturliga egenskaper till något som är fantastiskt häftigt! Tänk att en dag kanske kunna hjälpa till vid ett försvinnande eller annat där en sökhund kan göra nytta. Det vore underbart!

Dito är även anmäld till ett MH i Juni så då får vi se vad han kan tänkas hitta på...

Nu är det i alla fall påsk och imorgon skall här städas för på lördag blir vi totalt invaderade av goda vänner som har med sig goda maten och annat härligt!

Glad Påsk allihopa!

Ett kort från förra året på fina Tomo; kram på dig söta tjockis!

Korvträd och mys i trädgården, Götene nästa...

2009-03-26T23:20:00.012+01:00
Korvträd och annat mys i trädgården!

Inte så högt men ändå....
Humle o Dumle
1:a utedagen för Fille
Fille vallar bättre än de som borde... valla katt....

Mera Fille-vallhund
Kattcavaletti
En mysig gammal vattenvallgrav för fälttävlan kan badas i...

Visst ser det ut som en ganska cool flock?
Imorgon dumpar jag hela gänget hos stackars föräldrar för jag skall hålla en helgkurs i Götene på brukshundsklubben. Det skall bli superkul och lite nervöst för detta är något nytt... men roligt!

"Leg. Djursjukskötare"

2009-03-21T22:46:00.005+01:00
Detta blir min nya officiella titel from nästa Januari! Riksdagen har efter 10 års diskussioner beslutat sig för att ge oss som är utbildade till djursjukvårdare en egen legitimation.

Detta är både bra men också lite läskigt!
Bra av den enkla orsaken att vi faktiskt får en riktig yrkesidentitet som höjer statusen på vårt yrke och dessutom blir det tydligare och lättare för oss alla både som kollegor och för djurägarna att veta vem som är vem.

Idag kan vem som helst kalla sig för djursjukvårdare, och man kan efter att ha gått en kort utbildning om regler och farmakologi C15 få ge mediciner och utföra annat på direktiv från Veterinären. Nästa år kommer denna möjligheten att tas bort men det kommer att finnas en möjlighet för de som jobbat i minst 10 år att ansöka om att få göra någon sorts stor tentamen för att få legitimationen ändå.
Annars får man endast arbeta som djurvårdare utan att medicinskt behandla eller liknande.

Det som känns lite läskigt är att med en legitimation får man ju även ett eget ansvar för allt man gör och allt man söver. Detta innebär att veterinären inte längre tar smällen om jag skulle göra något fel utan det är jag som blir varnad eller fråntagen min legitimation....
Men det är ju helt rätt och det är ju så det har känts i alla år ändå, och numera är man faktiskt så rutinerad så jag behöver inte undra och grunna på vad jag kan och vad jag faktiskt inte kan. :)

Det känns med andra ord riktigt kul att det äntligen blivit klart!!!

Etologihelg med mera, bla annat våren!...

2009-03-19T23:02:00.008+01:00

Kolla in Humle och Dumle! Ego puttar helt sonika bort blöta mustascher....

Åkte som sagt upp till Linköping för min universitetskurs i etologi. Då det nu är den 5:e kursen jag går där uppe så börjar det kännas som man har hört det förut... dvs inte allt på långa vägar men vissa föreläsningar är exakt vad som gavs i andra kurser och det känns ju lite trist. Men det var en hel del nytt oxå och en kvinna från Anticimex berättade om våra sk "skadedjur och hur de skall kännas igen och i stora drag vad som motiverar dom. Intressant! Etologen som körde föreläsningar om klicker kom in på ämnet lite djupare och det mesta hon sa håller jag helt med om men det fanns fortfarande bitar som jag inte alls håller med om. Till exempel att en shapingtrappa alltid skall stegra i svårighetsgrad och att man alltid skall belöna i sista trappsteget. Hon pratade inte om hur viktigt det är med variabel förstärkning, för att öka oförutsägbarheten hos djuret för att hålla upp intresset i hela kedjan. Inte heller pratade hon om baklängeskedjning eller om korta pass eller om vikten av pauser i nyinlärning.... osv osv.

Men i stort var det ok, och det som är roligt är att många som var där blev klart sugna på att ta reda på mer och det är ju alltid bra!

Jag träffade några nya sköna tjejer med grandisar och nordsvensk och de hoppas jag att få träffa igen. Mycket riktigt hade de tyckt att jag verkade tjurig på förra mötet när jag satt och opponerade mig mot föreläsaren men denna gången höll jag mitt löfte och höll tyst...

I onsdags var det 3:e valpkursen och det gick fint med ett gäng med förväntansfulla nyblivna hundägare med tusen frågor. Det är alltid lika kul att träffa dessa sköna människor som har hela livet framför sig med sina nya kompisar. Dito börjar dock bli ite trött på att vara förevisningshund som varje vecka skall ta tempen... men han är superduktig då Elisabeth klämmer och drar och avslutar med att lägga tassbandage. Han börjar kännas vuxen nu!

Appropå vuxen har den lille katten kommit upp i två kilo och nu är han snart 4 månader! Idag fick han följa med ut i den sköna våren i vår trädgård med krokusar!

Måste bara lägga upp detta brev jag fick på mailen.

2009-03-12T23:15:00.004+01:00
En fantastiskt bra organisation som jag är med i: De arbetar för att ersätta djurförsök till forskning på cellnivå istället och de arbetar aktivt med att stödja forskarna som väljer alternativa metoder istället för att bara säga nej till allt så arbetar de med att hitta lösningar.

Läs bara! :)

Nyheter från Stiftelsen Forskning utan djurförsök

Dags att fira – och att satsa på att ersätta ännu fler djurtester!
Idag, den 11 mars 2009, förbjuder EU djurtester av kosmetika och hygienprodukter. Förbudet gäller även vid försäljning av produkter som djurtestats i andra länder, och gäller både färdiga produkter och ingredienser.

– Det är en stor seger för alla som vill ersätta djurförsök med moderna testmetoder, säger dr Cecilia Clemedson, ordförande i Stiftelsen Forskning utan djurförsök. Detta har vi jobbat för i många år!

– Förbudet har verkligen satt fart på utvecklingen av nya, snabbare och säkrare tester där man inte använder levande djur. Några av djurtesterna har redan kunnat ersättas med cellbaserade testmetoder, och fler nya testmetoder är på gång.

Fler djurtester än väntat undantas från förbudet
Men det finns djurtester som är undantagna från förbudet mot att testa råvaror på djur, och undantagen har visat sig vara fler än väntat.

I lagtexten, kosmetikadirektivet, gör man undantag för ett par typer av tester som fortfarande får utföras på djur: toxicitetstester (giftighetstester) med upprepad dosering, reproduktionsskadetester (tester för att undersöka om ett ämne påverkar reproduktionsförmågan eller skadar foster) och metabolism/kinetik-studier (tester för att undersöka hur ett ämne tas upp och vart det tar vägen i kroppen samt hur det bryts ner och försvinner ur kroppen).

– Av en teknisk rapport från EU-kommissionen framgår att även allergitester och cancertester ska ingå i begreppet ”toxicitetstester med upprepad dosering”, och därmed undantas från djurtestförbudet, säger Cecilia Clemedson.

För undantagen gäller att så länge det inte finns alternativa metoder så tillåts djurtesterna fram till 2013. Och förbudet kan komma att skjutas upp ytterligare om det inte finns nya testmetoder om fyra år!

– Vi har de senaste åren gett anslag till flera forskningsprojekt för att ersätta allergitester på djur med moderna cellbaserade tester, säger Cecilia Clemedson. Nu hoppas vi på ett ökat stöd från fler privatpersoner för att se till att det finns alternativ till djurtesterna absolut senast 2013!

Ditt val som djurvänlig konsument
För dig som vill vara säker på att inga djur lidit för din skönhets skull, finns fortfarande möjligheten att handla produkter från företag som infört ett frivilligt djurtestförbud inom det egna företaget och för de råvaror de använder.

Du behövs!

Ditt ekonomiska stöd behövs för att fler djurtester ska kunna ersättas med djurfria metoder.

Gå till www.stifud.se och klicka dig vidare!

Skicka gärna detta nyhetsbrev vidare till andra som du tror kan vara intresserade av att stödja Stiftelsen Forskning utan djurförsök!

--------------------------------------------------------------------------------

Du når redaktionen för E-nyhetsbrevet via mejl till karin@stifud.se

Stiftelsen Forskning utan djurförsök
Gamla Huddingevägen 437
125 42 Älvsjö
Tel: 08-749 03 43
Hemsida: www.stifud.se
PG: 90 70 90-5

Ännu en fullrullevecka...

2009-03-12T22:36:00.005+01:00
Ytterligare en fullrullevecka!

På Måndagen träffade jag en härlig labbefröken som var så söööt att Kompis hoppade ur bakluckan utan frikommando för första gången på flera år....! Hon hade dock tydligen börjat löpa dagen efter, fick jag höra, så det kan förklara hans dåliga omdöme..
Det var en kul session där vi gick igenom hur inlärning fungerar och hur viktig konsekvensen på hundens beteende är för vad den kommer att lära sig.

På Tisdagen blev det ledigt i för min grundkurs blev alla förhindrade av olika orsaker att kunna komma på den sista träffen så vi får köra en annan dag.

På onsdagen hade vi valpkörskola på kliniken och jag mitt nöt körde efter fel powerpoint så mitt i alltihop tog bildspelet slut och alla fick sitta och vänta tills jag hittade den riktiga versionen.... Pinsamt! Men jag tror att även detta gäng blev nöjda!

Idag började jag senare, och tänkte att min lille katt skulle få se det "stora utet" så på med sele och ut gick vi... det var nog lite läskigt men jag såg nog hans blick när han började spana upp i de stora bokarna vi har i trädgården, "här kan man klättra"- blicken kunde han inte dölja! :) Sen började det snöa! Jag stoppade in kisse under jackan och gick en riktig julpromenad med gnistrande skog runt omkring oss, vackert, men lite synd ändå för den senaste veckan har det faktiskt börjat lukta vår och fåglarna blev nog också lite snopna.

Sitter här och skriver trots att jag behöver packa för imorgon kör jag till Linköping för min etologikursträff.

Det skall bli kul även om jag är en smula skeptisk till etologen som skall fortsätta med att lära oss om inlärning med klickermetoden. Flera saker höll jag inte med om av det hon sa sist, och jag anser att det finns många i vårt land som skulle kunna hålla i detta ämne bättre!

En etolog har inte utbildning i detta ämnet om de inte förstås har utbildat sig vid sidan av, och det enda jag vet att dennna tjej har gjort är att gå "chicken camp" för Bob Bailey på House of Learning och det anser inte jag är tillräckligt för att agera som en auktoritet inom området på en universitetsutbildning.

Men men, jag har lovat mig själv att hålla tyst denna gång och inte komma med frågor och åsikter, det blir lättast så....

En födelsedagshelg som hette duga!

2009-03-08T18:57:00.004+01:00
Jag har ju den goda smaken att fylla år på den internationella kvinnodagen och för en gång skull var jag utan åtaganden hela helgen. Detta gjorde att jag fick tummen ur och ringde mina härliga vänner.

De allra flesta kunde komma, så igår började dagen med att mina fantastiska föräldrar hjälpte mig att ta hand om all ved så att den nu är sågad, buren och staplad på ett mycket proffsigt sätt om jag får säga det själv! Sen började min buckliga grusväg bli invaderad av diverse bilar fyllda med små barn, hundar och härliga människor! Vi åt gott och mös i fulla drag hela dagen, kvällen och även in på natten. 7 vuxna, 3 barn 4 hundar, en kisse och till sist en sköldpadda fick plats i mitt hus! (Bra att veta)

Kisse fick gallras bort för att vara helt säker på att allt skulle gå lugnt till men i övrigt var det en härlig röra! Idag var det frukost och sen promenad med hundar och mattar som stannat över för att sen byta ut de gamla gästerna mot min bror och hans familj. Dessutom kom Elisabeths (min chef,s) dotter Karin och hennes kusin Sofie på besök så katter och hundar fick minst sagt vad dom orkade med och lite till gällande småtjejers framfart! Nyttigt!

Nu är vi ensamma igen och lugnet sprider sig, djur ligger helt utslagna precis överallt där man kan tänkas sätta fötterna och vi är mätta, trötta och mycket nöjda med livet som sådant, våra fina vänner och min härliga familj! Tack för all uppvaktning i helgen!

En fullrullevecka...

2009-03-06T21:39:00.003+01:00
Ja, sen sist har det som vanligt varit rulle! I Onsdags var jag igång från 06,00 till 22,00 med att först åka till Skara, min gamla skola och berätta lite om hur man kan utveckla sig som djursjukvårdare och nischa sig. Det var trevligt och det var en hel del som hade frågor efteråt. Mitt varma råd fick bli att inte vara rädd för att be sin arbetsgivare om att få gå kurser om man är intresserad av något speciellt. alla tjänar ju på detta och det samarbete jag har med min klinik är helt super för alla inblandade!

Efter att ha hämtat hela min armada av olika djur som varit hos föräldrarna, var det att köra en klinikföreläsning för nyblivna hundägare. Jag tyckte själv att det blev en ganska lyxig gratiskväl för de som var där. - En sköterska, en veterinär och en representant från Royal Canin som pratade och visade lite praktiska övningar hur man hanterar sin hund. Trött var man men helt nöjd när man gled till kojs.

Igår var jag tvungen att åka till Götet igen för att trixa med vinden som minst sagt är knökfull av onödiga grejer....jag trixade lite så att jag kunde skjuta problemet in i framtiden en bit.

Min lille sparv till katt har äntlgen börjat att lägga på sig och nu ökar han snabbt i vikt. Härligt!

Ikväll stack båda hundarna efter något och jag var tvungen att med ficklampa gå runt och tuta efter Kompis som helt åker in i en egen värld när han gör sånt här!
Jag måste få upp mina stängsel snarast!

Halleluja!

2009-03-01T22:15:00.001+01:00
Hur glad blir man över en normal "bajj" i en kattlåda? Svar: Jätteglad!!!!!! Nu kan vi alla bara vänta på att Ego skall bli stor och tjock!

"Ved-Ragge" och hela min familj har stormat in....!

2009-03-01T20:12:00.006+01:00
Dagen började med att min nya kontakt "Ved-Ragge" (som känner "Rör-Göran" )kommer dönandes med 6 kubikmeter bokved! Traktor och stooort släp som lastades av i trädgården. Nu har jag toppklassved som kommer att hålla mig varm i en evighet! Härligt! nu skall det bara bäras, sågas och bäras igen för att sen eldas upp. Min stackars familj som var bjudna på middag fick snällt hjälpa till att påbörja "bära-in-projektet" innan Kungälv godaste fisksoppa serverades med pappas special till efterätt.

Barna var med och igen kände jag mig som Dr Dolittle korsad med Pippi när ungarna rusade runt i huset och vände alla mina djur och grejer upp och ner! Dessutom vände Dito upp och ner på stackars Alva och det gillade hon inte... Hon hoppade upp och ner så roligt och den leken kan ju Dito! Inte populärt....Alva = ledsen.

En gammal bild på Alva när hon var bebis, numera en liten skön tjej som tycker Dito är onödig.

Annars kan man säga att Ego var favoriten och skön som han är satt han i mitten av min stora säng med två sockerstinna småtjejer som hoppar upp och ner allt de kunde, det rörde honom inte i ryggen!

Tack tusen för besöket och för presenterna, vi måste träffas snart igen! En härlig dag!
Ps. Kompis är gladare idag med smärtlindringen och antibiotikans hjälp och Ego har inte bajjat än så vitt jag vet, så vi får väl se...D.s

Trasiga djur och Gbgs gäng på besök.

2009-02-28T22:24:00.006+01:00
Idag var det besök från min gamla arbetsplats!

Det kom 13 personer på sin lediga lördag för att se vår nya klinik och för att höra mig berätta om vad jag har gjort de sista åren gällande mina utbildningar. Jag gjorde ett föredrag om vad jag läst och hur jag arbetar tillsammans med kliniken för att täppa igen hålet som finns i kunskap på klinikerna gällande det mer beteendemässiga hos våra patienter. Jag gav lite allmänna råd som kan vara bra att tänka på när man jobbar på djurklinik. Hur vi skall hantera de rädda djuren och hur vi skall tipsa djurägare om små förändringar som kan göra stor skillnad.

Jag måste nog säga att det kändes lite nervöst att prata för folk jag känner, som dessutom alla är duktiga på djur själva (veterinärer och djursjukvårdare), men jag tror att de var nöjda.

Sen bjöd vi på Tacos och snackade lite skit, det är ett härligt gäng med arbetskompisar jag har lämnat bakom mig i Gbg, det är en sak som är säker, och snart får jag nog bjuda hem dom hit hela bunten!

Trasiga djur har jag dock....

Kisse är fortfarande lös i magen och nu drar jag på med lite mer allvar. Han får diarsanyl, veterinärdiet och har även fått en skjuts vätska under huden. Han är lite dämpad, och som sagt, han är tunn i hullet så jag vill verkligen få ordning på detta snarast!

Dessutom har Kompis rejält ont i en tå som är stor och svullen. Vi röntgade honom för att se om det var en spricka men vi kunde konstatera att så inte var fallet, däremot fanns det luft i en ficka mellan tårna och det tyder på en rejäl infektion så raka, antibiotika och smärtlindring blev hans lott.

Medan vi står och fixar min halta hund kommer katten knatandes! Han hade lyckats smita från personalrummet där han borde vara... (Han har charmat alla som varit på besök under hela dagen och tyckte väl att han inte ville bli lämnad ensam!)Jag kände mig som Dr Doolittle, med djur både högt och lågt! Tack mina sköna arbetskompisar som hjälpte mig och mina små idag!

Kompis verkar lite gladare nu på kvällen och gillade nog sin Rimadylspruta även om han är skakig när han blir stucken... men han sitter så snäll och go, och gnäller lite när det gör för djäkla ont, annars är han mycket tapper!

Min plan angående Dito har fungerat klockrent och här går minsann ingen svart hund i koppel inomhus! Han är jätteduktig och tar det stenlugnt med kisse. De sover till och med brevid varann och allt känns väldigt positivt och tryggt. Han gillar verkligen sin nya röda kompis och kisse tar fortfarande uppmärksamheten med ett lugn som är få förunnat! Härligt!

Nu går vi och lägger oss för imorgon kommer som sagt min familj med mina brorsbarn och Ida 5 år pratar om att tatuera sig och färga håret mörkt....Gullunge! Faster blir smickrad och stolt!

Dito= duktig!

2009-02-26T21:51:00.005+01:00
Här går allting fin-fint!

Dito är nyfiken på ett bra sätt och lägger band på sig för att inte bullra med den lille. Min teknik att bara "softa" ihop med alla djuren och att ha ett koppel på Dito, (som jag inte har behövt använda alls,) har gjort att de har nu nosat på varann och allt känns som det är mycket mindre spänningar mellan dom. Dito "råkar" bara luta sig så att han kommer åt honom eller bara råkar sätta näsan mot osv. Igår kväll var han så duktig så att jag avgjorde att han fick sova med oss andra utan att vara instängd och det gick jättefint!

Den lille är lös i magen och det kan vara att allt är nytt + att han inte vill äta sin egen mat utan vill ha burkmat eller hundarnas. Han är ganska smal så att svälta honom för att vila magen känns inte så kul... men han är lite bättre idag så jag hoppas att det vänder. (Kompis fick också lite stressmage när han var liten trots att han utåt verkade stencool)

Jag skall komma i säng tidigare ikväll än vanligt för trött är jag och jag har en späckad tid framöver. På lördag kommer Gbgs personal för att lyssna på mig när jag berättar om mina utbildningar och hur jag arbetar + att de skall titta på vår nya fina klinik och dessutom blir det Tacos!

På söndag vill hela min familj bli bjudna på middag och kolla in hus, katt och mig i den ordningen. Dessutom tog veden slut ikväll igen så det måste också fixas någon gång... Jag har ju inte ens dragkrok på bilen dumt nog så dessutom behöver jag hjälp som vanligt...

På Onsdag skall jag till SLU i Skara och berätta om hur man kan utvecklas inom djursjukvårdaryrket och senare på kvällen kör våra valpkurser igång här hemma.

Så, god natt, nu går jag och min fina flock och lägger oss!

Hur går det kan man undra....

2009-02-24T23:06:00.003+01:00
Jo, numer har Dito sele och långlina på sig.

Kompis är genuint nyfiken och gillar den lille men då även han kan bli för påträngande med sin blöta mustasch, så är Ego allt annat än rädd. Han är helt enkelt helt underbar med en härlig syn på livet. Ibland kan han gå mycket nära hundarna för att komma fram till sitt mål och då ligger båda hundarna och sneglar under lugg... men det bryr man sig föga om om man heter Ego.

Han var nu ikväll på övervåningen och båda hundarna hade precis kommit in med mig efter kvällens kurs och det stökades och bökades en hel del. Plötsligt ser jag att Dito stelnar till och vem står inte där med sin positiva uppsyn.. Jag har bestämt mig för att inte vara dum med Dito om han låser sig utan att försöka få alla grabbarna att vara kvar i situationen, hålla dom lugna och bara försöka få dom att slappna av allihop brevid varann innan jag löser upp dom. Detta slutade med att jag plockar upp Ego i knäet och sätter mig på golvet i hallen. Ego myser och spinner och mer eller mindre också i knäet ligger strax även Dito med Kompis liggandes brevid helt avslappnad. Dito slappnar också av men jag får allt vara lite försiktig för så fort Ego tycker att nu skall han flamsa iväg så tänder Dito direkt och det blir jakt.

Jag kommer aldrig att tillåta att någon jagar någon i detta hus så det gäller att förebygga, förebygga...Jag får nog ha den där selen på ett bra tag för att jag skall känna mig säker men min tanke är att de med hjälp av lugn och ro och med belöningar för att slappna av och ignorera skall göra att det inte är så intressant att bröta.

Min plan ikväll är att Dito också skall få sova med oss men han får sova i bur. Kompis och Ego får fri lejd för det går finfint, då kanske Ego kan våga nosa själv om nu Dito kan hålla sig från att göra så hastiga rörelser. Så fort Ego har lite fysik att backa upp sitt härliga självförtroende vågar jag testa lite mer men än så länge är han bara en liten skrutt.

Fillesköldpaddas värmelampa har gått ur tiden och jag har ingen aaning om var man hittar en sån i Kungälv....får ta mig till Götet nu i dagarna.

Summa summarum:
Alla djuren gör stora framsteg och medans jag skriver sitter Dito 10 cm ifrån Ego som ligger i mitt knä och spinner. Båda känns avslappnade och jag tror inte att Dito menar något illa men luftbubblorna i hans huvúd kan ställa till det och jag chansar inte med att den coolaste kisse jag någonsin träffat skall råka ut för något, även om det är av misstag från Ditos sida.

Många djur é dé!