Min fina grekiska sköldpadda Fille har på något outgrundligt sätt lyckas att ta sig ut ur sitt stora utehägn.
Jag har fortfarande ingen aning om hur det kan ha gått till. Jag är helt förkrossad och har tillsammans med mina och andras hundar sökt av hela området runt där vi bor.
Kompis har ju betraktat Fille som sin valp och försvarat honom mot både andra hundar och även då folk skall hälsa så har dom fått knö bort Kompis som helst vill ställa sig framför för att kolla att allt går rätt till.
Jag kan berätta att han har oförtrutet letat nu i 4 veckors tid utan resultat. Min plan B för att lura hem Fille igen blev att låna in två andra sköldisar av samma art med förhoppning om att honan är intressant nog för att hänga kvar i området. Emma och Blixten heter de inlånade stjärnorna.
Vi får hoppas att det fungerar....
Gällande vovvarna kan jag så otroligt glad berätta att min 10åriga farbror Kompis nu mår som en unghund igen! Han är på ett strålande humör och han är helt smärtfri! Då han mådde kymigt i våras trodde jag att det aldrig skulle bli helt bra med honom igen men jo då, nu är det full fart igen. Han har ju inte varit en "deltagande" hund på eftersöksutbildningen men däremot har jag ju kört honom parallelt med Dito när vi tränat. Nu förra veckan då vi hade vår avslutning på kursen frågade jag Bert om inte han också kunde få gå ett spår, och det fick han. Detta klarade han galant och tog ett cirka 600 meters spår med bloduppehåll på raksträckor, i vinklar, med återgångsvinklar och annat svårt, och han gjorde det på 15 minuter. Dito klarade det på 11.... men han är ju yngre...;) Så summa summarum blev att jag beslutade där och då ihop med Bert att även köra upp Kompis på vårt slutprov och att han skall precis som Dito även gå upp som eftersökshund om han blir godkänd. Vi skall även göra anlagsprovet och satsa på att starta i öppna klassen och vi siktar på ettor hela vägen, för visst vore det kul om Kompis kunde bli viltspårschampion på gamla dagar? Då med sina tidigare meriter SUCH NUCH DUCH INT UCH LP1 LP2, så visar han ju faktiskt att han inte bara är snygg, utan att han kan ta instruktioner, (ibland),tänka själv, och att hans näsa fungerar utmärkt! :) Vi får se hur det slutar...;)
Dito är faktiskt helt strålande på spår och det känns helt underbart att ha hittat något som min hund är en naturbegåvning på. För första gången i mitt hundliv går det inte ut på att jag skall rita och berätta och lära ut, utan här handlar det faktiskt om att bara succesivt göra det svårare och sen är det bara att blunda, åka med in i hundens värld och lära sig att totalt lita till hans förmåga att själv lösa uppgiften. Min uppgift är att inte störa. Bert var så impad sist att jag hörde en svordom och !#¤" vad bra han är!! :)Roooligt!
Vi har träffat mekaniska vildsvin som både snurrar och grymtar. Dom var läskiga tyckte båda mina hundar som blev tre meter långa när dom försökte att smyga fram för att kunna lukta på dom bakifrån... kanske inte den bästa taktiken... Vi får nog hålla oss till rådjur och älg tror jag...
%5B1%5D.jpg)