Vårdhunden Ozzy på SVT och nya hus!

Kolla in Ditos storebror som nästan hoppar upp i korgen på en rullator! Härlig är ordet!
http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=37591&a=1183174
Idag har vi varit och tittat på ett nytt hus som ligger under miljonen. Det slog det första med hästlängder gällande läge och trädgård och skick! Om jag hade varit med förhållanden som jag är med mina snabba förälskelser med hus så hade jag haft många sura x som inte pratat med mig.... hm. Sa singeltjejen!
Mina val jag tänkt igenom gällande mitt husköp är att skall jag ha råd så får jag antingen gå ner i storlek eller köpa ett hus i renoveringsbehov, eller köra längre för att komma hem. Jag har valt att leta längre bort då jag ju faktiskt redan nu sitter och kör en massa och jag kan lika gärna lägga tiden på att pendla., bara jag hittar "mitt" hus!
http://www.hemnet.se/beskrivning/hemnet/206323 Kolla in!Trädgården är helt underbar och det är helt knäpptyst, bara fåglar....suck...underbart!

Det gick så där....

Har nu varit på banken och fick mig ett riktigt uppvaknande... Om jag skall ta ett lån för att köpa det fina huset skulle det kosta cirka 12 000 i månaden! Inte så realistiskt för en ensamstående djursjukvårdare. Trist. Får nog leta vidare efter något annat.

Jobbar natt nu i helgen och gör inte så mycket med vovvarna dessa dagar. Man kan ju inte direkt säga att dom hjälper till med att betala den hyra vi har nu,så när jag vinglar hem på morgonkvisten är dom superpigga och förväntansfulla för dom har ju snarkat hela natten... Är detta rättvist?

Husesyn och slagsmål igen....

Var tillsammans med Cilla och Ozzy och tittade på "mitt" hus. Det var helt underbart och jag faller pladask! Ljust, välplanerat, fin trädgård och så vidare. Det som tyvärr kom upp var att grannmarken ägs av kommunen och de har begärt bygglov för att bygga ett hus uppe på en bergsknalle som ligger framför "min" altan. Det kanske inte kommer att bli dumt men visst är det en osäkerhetsfaktor.... Men just nu är jag sugen och hoppas på ett positivt besked imorgon då jag skall tala med banken. Vi får se.

Efter jag slitit mig från huset gick vi en liten sväng längs "strandpromenaden" som går runt sjön Mjörn som nästan ligger i trädgården. Vi sitter och snackar och käkar medhavd smörgås, hundarna leker och badar. Plötsligt kommer det en ensam lös Amstaff-hane och trots att vi ropar syns ingen ägare till, Kompis blir stel och Dito tror att han skall kunna "bredsida" iväg den andra hunden men trots att vi faktiskt får med oss våra hundar så följer den andra efter. Ingen ägare i närheten.

När jag försöker shasa iväg den så smäller det, Dito hamnar i vassen med den stora hunden ovanpå och han blir både rädd och arg och Kompis blandar sig också i. Jag blir både rädd och förbannad och vrålar för att få en ägare att dyka upp.... till slut kommer en kille springande och ropar att hunden är snäll och aldrig brukar....osv. Jag säger att det struntar jag i, här har vi 3 hanar och han är alldeles för långt bort från sin! Allt hade undvikits om han plockat sin hund innan den började följa efter oss. Så himla tråkigt att hamna i slagsmål ytterligare en gång med Kompis, och jag vill ju absolut inte att Dito skall börja känna att han skall bråka när han träffar andra hundar. Vi gick därifrån upprörda och arga/rädda och den andra killen var också helt förstörd. Så himla onödigt alltihop! Tänk om detta är vår nya granne...

Ta i trä så tror jag ingen blev ordentligt biten denna gång men det är ju inte så lätt att se huden på Dito precis....vi har facit om några dagar.

Idag har man ökat avståndet under träningen kanske lite för fort och långt.... Jag kom igång då vi tränade inkallningar med störningar med Dito på ett lite väl kaxigt sätt... Jag backade iväg hela vägen över den bortre planen på GMBK och ramlade till slut ner i ett lerigt dike....! Så här sitter man nu med kattmat under naglarna blandat med lera som täcker hela min baksida och vänster sida upp till armbågarna.... Det är en farlig fritidssysselsättning det här med hundsport!

Annars måste jag berätta att jag skall åka och titta på ett fantastiskt litet hus imorgon - och har dessutom bokat tid på banken för att få ett lånelöfte.... Läskigt men gud vad kul!
Spana in mitt blivande hem och var säkra på att vi skall mysa på altanen! Ni är alla hjärtligt välkomna!!!!

http://www.hemnet.se/beskrivning/hemnet/174927

"Pause"

Idag tänkte jag att en hund som Dito skulle få det lättare om han blev lärd att ligga med hakan i backen på platsliggningen. Han skall ju ha koll på allt och det borde bli lättare om han får en uppgift där han ligger.

Kompis har alltid så länge jag kommer ihåg varit helt hundra och alltid legat bra och nosar aldrig. (till och med i Fredags....) Men den svarte galningen är av lite annat virke...

Så sagt och gjort, vi shejpade fram beteendet på 10 minuter och nu ligger han platt som en grekisk herdematta som aldrig blivit tvättad! Söt valp!

Jag tänker döpa beteendet till "pause" och bara använda det vid platsliggningen. Shejping är fantastiskt när hunden är van vid det, man ser hur hjärnan knottrar sig i början och hur han testar sig fram för att sen bli sååå glad då han hittar rätt! KUL!

Det blåser lite idag.

Dito ensam och övergiven på en skylt som säger "Inga hundar på möblerna"

Tanken var idag att fullständigt ignorera Kompis och bara träna "Svarta faran" och att hjälpa Anette och Malte som ville köra platsliggning.

För att ha en säker hund brevid så togs ju Kompis ut ändå och när Malte hade fått ligga med diverse störningar och varit duktig tänkte jag att Kompis låg ju ändå där och kändes som att han ville träna...

Så vi körde och visst, en hund som fokuserat tyckte det var toppen! Min plan som formades var att faktiskt utmana honom med att köra ett så långt pass att han faktiskt hann bli trött och att utmana honom att fortsätta att jobba trots detta. Sätter jag honom i bilen varje gång han blir uttråkad eller inte fokuserar så är det nog ingenting som kan räknas som ett negativt straff för han vill ju faktiskt inte träna från början.

Så min plan är nu att börja utmana honom med att faktiskt kräva en skärpning om han snöar iväg. Jag vill ju inte rya och bråka för är det något jag vet så är det ju att detta hjälper föga. Det som är synd är att jag inte har någon tillräckligt värdefull leksak eller lek som han värderar. Däremot kan jag få upp driven om jag använder externbelöning i form av kattmat.

Planen från och med nu är att förlänga passen tills han faktiskt blir trött men får jobba ett tag till och sen bli skickad till belöningen. Dessutom tänker jag baklängeskedja hela 2:ans program. Vad tror ni om detta?

Peace......

Igår gav han mig fingret och räckte ut tungan...


Idag sträckte han ut örat....


Matte lär ut ett nytt handtecken, peacetecknet....


Får tillbaks full rulle och fokus....

Suck och dubbelsuck!

Senare på samma midsommardag efter lite eftertanke, smågodis, falaffelrulle och middagssiesta.

Ja, nu är det kvällen och dagen har börjat smältas...

Min tanke är nu att jag måste göra något konkret åt detta djäkla problem att min hund kan bestämma sig om han tänker ställa upp eller inte.

Hade detta varit en träning idag, så hade hunden åkt in i bilen redan under det fria följet, för så gör vi om han inte jobbar vanligtvis. Jag kanske skall sluta med det och faktiskt börja prova vad som händer om jag fortsätter och träna på att kunna få honom att jobba fastän han inte "känner för det". Jag kan ju faktiskt inte fortsätta att tolerera detta, men fortfarande vet jag inte exakt hur vi skall gå tillväga. Tips emottages tacksamt!

Ge mig en nubbe.... fort!

Jaha, då har man tävlat.. nästan! Trots att det var midsommar och att allt kändes helt ok, gick det idag åt pipsvängen! Pipsvängen med stora bokstäver...

Först ut var eliten, där vi hade både Elin och Fanny. Elins fina 2åriga malle var superduktig och forsade igenom hela programmet med 9:or och 10:or. Härligt att se, men måste nog erkänna att det är lite svart i magen då man tänker att hunden är ett år äldre än Dito som fortfarande behöver höra att mobiltelefoner är till för att ringas med och inte tuggas på.... Fanny och Missy ser som vanligt ut som att de dansar balett där ute, så snygga detaljer har dom! Dock är Missy en hund som om hon blir osäker, kan tappa kollen... Sååå synd att missa på apporten och på fjärrvittringen.! Jag förstår Fannys frustration för oj vad man ser att blir det rätt så finns det ingenting som stoppar dom...



Missy på ingång!


Fina Nixa och Elin som visst kunde alla moment....



Frustration skulle jag snart få känna själv, för när vi skulle in som nummer 8, kände jag att Kompis inte var helt på... Tog till och med buren ut och körde några skick in och ur den precis innan vi skulle in. På väg in på plan var han fortfarande med mig men så fort vi kom in på plan tappade jag honom. Den känslan när du säger "fot" och din hund inte ens bemödar sig att titta upp på dig, den är inte så kul.

Fria följet blev en katastrof med släpanden, sneda sättanden, DK från min sida för att få honom att springa ikapp osv...

Inkallande med ställande, DK och ett långsamt ställande.

Läggande under gång glömde han bort vad han tänkte på och fick en 10:a...

Rutan, travar rakt ut, stannar innan rutan och kommer tillbaka in till mig.

Apporten, tappar och tramsar helt enkelt för att nu är huvudet i Kina, och han bryr sig helt enkelt inte. Här bestämmer jag mig för att bryta.

Man blir ledsen och besviken men framför allt är jag såååå frustrerad för jag inte kan bryta honom ur dom här svackorna i engagemang. Har ingen aning om hur jag skall göra och tills dess får jag ju bara inse att är han på hugget och känner för det kan vi gå hur långt som helst, men vill han inte så ställer han minsann inte upp. Det är trist! Jag har ingen lust heller att gå upp i 3an och fortfarande inte känna att han kan moment tillräckligt bra i tvåan för att utföra dom trots att vi har en "sämre dag". Midsommar, pah!

urinstenar

Idag har en veterinär på jobbet tränat på Kompis gällande att läsa av ultraljud. Han är ju så himla go och ligger helt stilla upp och ner och låter oss smeta in magen med gel och hålla på... men då hon tittade på hans urinblåsa upptäckte vi att han har urinkristaller i sin blåsa! Han har aldrig visat någon smärta så det är nog ingenting som stör honom. Men detta innebär att jag skall förebygga problemen och ge honom uppblött mat. Det kommer han att uppskatta att matte äntligen har förstått hur mysigt det är med burkmat i mustachen....

Galenskap hos bröderna grus

Idag träffades jag och Cilla med hundarna på Arendal. Hundarna var helt galna! Dito har längtat efter sin storebror så mycket att han stegrade i kopplet som den svarta hingsten. Ozzy var inte mycket bättre och de rumlade och brötade som aldrig förr. Vi tog en kort promenad med kopplade hundar som var helt besatta. Vi bestämde rakt av att när de beter sig så här så får de allt vänta på att träffas.

Kompis fick en tävlingsträning idag och han var taggad och klockade rutan finfint! Härligt! Han kan svaja lite ibland men ingenting stort, så om allt går som man hoppas, borde vi kunna knipa vårt sista 1:a pris i 2:an på fredag. (Så här skall man ju aldrig säga men jag gör det i alla fall för min hund både kan och vill så jag hoppas att det håller!)

Ozzy kördes igenom på 1:ans program och vi insåg att han behöver en massa stimulikontroll för i hans huvud skall det improviseras trots att han fått ett kommando. Vi körde lite övningar med frivilliga läggande under bakåtmarch som sen byttes ut mot att han bara fick sitt klick då ett liggkommando getts innan. Han fattade snabbt och (förutom en tokrusningsrunda då han sprang bort och pinkade på Ditos bur), var han jättefokuserad och duktig. Han kan många saker den där vårdhunden!

Dito fick köra lite störningsträning som fungerade "så där"- han var för uppskruvad och klarade inte av att hålla tassarna i buren, ignorera Cillas leksak, osv så det släppte vi efter ett par lyckade, lättare repetitioner med kortare avstånd.

Sen övergick vi till fritt följ och han vänder nu upp fint efter bakåtmarchen och går cirka 10 steg. Han startar även fint med mig från stillasittande. :)

Tomo är halt för han har haft en fästing på insidan låret.... han är en känslig själ...

Snygga ben eller hur?????!


Tjohoo!
Dito och Svea är båda två helt ua både höfter och armbågar!!!! Guuud vad skönt!

Kathy svarar på frågvisa frågor...

Jag var tvungen att skriva till Kathy och fråga vad hon tänkte angående mina frågor.

The dog has a ladder: freeze, growl,aso. But if a dog is displaying just freeze and then go straight on to the bite, should that be trained, to show all the steps, I meen if You are supposed to train the dog to become calmer - it must be easier if it can show all the signs.

Hi Jenny, This is a great question. I think it is a good idea to encourage dogs who typically bite without much warning to display some warning signs(such as snarling or growling). This is not always possible, though, if the dogs never emit these behaviors. They can be hard behaviors to shape unless the dog occasionally does them on his own.

Question two: When a dog in our vetclinic starts go growl, we just put on a muzzle and ignore the behaviour and continue our job. Are we then causing the dog to stop showing the warning of the growl, and that should in worst case cause the animal to go straight to the bite and skip the growl nexttime...Am I thinking right?



Yes, you are thinking right. :)But I'm not sure what other options you have in the vet clinic. I'm not sure you should reward the dog for growling (though I think this actually might help the dog be less fearful over time). But it looks TERRIBLE to the owners if you feed their growling dog! They will think you are encouraging aggression. So maybe the best you can do is what you are currently doing.

Best, Kathy .

Cujo möter Pavlov

Hunden på bilderna är Buller och har ingenting med inlägget att göra. Han vill bara till sin matte....

Kathy pratade om om hundar som blir aggressiva då de möter andra hundar när de är kopplade. Ofta fungerar dessa hundar jättebra så fort dom i löst tillstånd får umgås med andra och tycker att detta är toppen. Däremot så blir de jättearga så fort ett koppel kommer på. Detta är tyvärr ett inte helt ovanligt problem och Dito är en av dessa hundar. Får han syn på en hund så blir han jättefrustrerad och börjar skälla, dra och gorma. Däremot är han en superduktig hund på att umgås med allt och alla så fort han är lös eller får gå fram och häls även i koppel. Kathy förklarar detta fenomen med att hunden upplever en frustration över att först bli jätteglad och då går den upp i varv. Därefter blir den stoppad av kopplet och förväntan slår då över i frustration vilket ofta övergår då i aggression. Hon jämför med oss när vi har bråttom och fastnar i en bilkö... Hennes tanke är att man här arbetar med klassisk betingning så att varje gång hunden får syn på en annan hund så betingar man den upplevelsen med att hunden blir belönad för att den andra hunden syns. Detta vänder då känslan hos hunden och till slut skall hundmötet för hunden, innebära att en belöning är på väg. Det är dock viktigt att om hunden får en belöning innan den ser den andra så sker ingen betingning så man skall tänka: hund= klick belöning på väg. Inte tvärt om, för då kan man till och med orsaka att hunden upplever sitt favvogodis som läskigt för varje gång jag äter det, kommer det en hund.

Dessutom pratade Kathy om att alla hundar har en gräns där dom kommer att bita. denna gräns varierar mellan de olika individerna och det är dessa gränser man skall jobba med att förändra. Hon menar att en hund som har en låg gräns för att bita exempel en man, och att den samtidigt tycker att åska är jobbigt kan klara av de olika händelserna var och en för sig, men gränsen går ju ner om båda händelserna tillsammans kan då medföra att hunden biter. Enligt en skala hon visade börjar hundens stege med att stelna till, därefter morrar den, sen kanske nafsar den och till slut om den pressas biter den.
Detta fick mig att tänka på alla hundar som verkar hoppa direkt från att stelna till till att faktiskt gå direkt till att försöka bita. Dom hoppar helt enkelt över övriga steg. Vi ser detta på kliniken och jag kan även se det då min shiba om han träffar hundar han inte känner. Han står blick still, och sen trycker han till och nog tar han i rätt ordentligt...
Min undran är om man faktiskt skall försöka lära dessa hundar att uppvisa en längre sträcka innan bettet kommer, och i så fall hur gör man detta? På kliniken sätter vi ju dessutom på en munkorg om hunden morrar vid en undersökning och fortsätter lugnt med vår undersökning. "Avlär" vi då hunden från att uppvisa dessa signaler då vi ser till att de inte får den effekt som hunden önskar, att vi låter den vara? Då blir det ju inte så bra nästa gång om hunden helt sonika hoppar över varningen och hugger direkt nästa gång....

Klantskalle, eller sjuk, vad skall jag skylla på...?

Har legat sjuk sedan i torsdags kväll och mitt internet har inte fungerat... Idag har jag masat mig till mina stackars föräldrar för att låna deras dator och inser då att det var ju helgen som gick nu, som min efterlängtade MH2-kurs har gått av stapeln... 3%&¤¤#¤#`! Jag hade ju sett fram emot denna och har helt enkelt tappat kollen på datumen...

Annars har jag nu en valp som är röntgad och klar men matte har även glömt att betala in avgiften till SKK så de har bara läst av syster Svea... Hon hade fantastiska svängande höfter helt klanderfria, och inte sämre på armbågarna! Tjoho!
Nu skall bara skomakaren se till att sko sitt eget barn och betala in för Dito... Lite pinsamt! Har tappat kollen kan man väl säga....

Cilla har meddelat att hon och Ozzy har varit i Uppsala på utvärdering inför att utbilda honom till servicehund, och gissa vad, MVG på alla moment!!!! Grattis till dig halvbrollan! Det visste vi ju redan, (se tidigare inlägg)

Testa hur bra tajming du har.....

Ken Ramirez och Kathy Sdao, rimmar på WAOW!

Ja djäklar, nu har man lagt hela semesterkassan på att sitta i en föreläsningssal en solig sommarlånghelg! -Och jag ångrar ingenting!!!!!!!!!

Det var härligt att få möjligheten att ta del av dessa personers fantastiska kunskap och energi! Man känner sig ganska priviligierad att kunna sitta i en fotölj och lugnt luta sig tillbaka samtidigt som man får det bästa dessa personer kan förmedla verbalt av alla deras år som de ägnat åt träning av djur.
Ken har jobbat med de flesta djur man kan tänka sig och han fick en verkligen att tänka till angående hur inlärning fungerar och vad man bör tänka på gällande till exempel sekundära belöningar, och hur och varför dessa måste underhållas för att bibehålla sitt värde.
Han berättade om "concept training" vilket innebär att ett träningsvant ekipage inte skall dra sig för att utöka hundens förståelse för hela koncept. Som exempel: att lära in höger och vänster på ett sätt som gör att hunden tänker med dessa termer på samma sätt som vi, alltså inte bara tro att vänster betyder att "lyfta sin vänstra tass" utan att faktiskt kunna bli skickad rakt framifrån mot exempelvis två burar som står brevid varann där framme en bit bort, och då välja den vänstra... Ganska häftigt faktiskt, eller hur? På samma sätt kan de lära sig stor liten, uppe och nere.

En blindhund, som går åt sidan när en trädgren som hänger ner skulle slå hans förare i huvudet men inte når den själv, kan ju faktiskt tänka i ett koncept. Det är en svindlande tanke när man vet hur vi behandlar våra djur allt som oftast. Vi blir arga på dom för att dom inte har en susning om vad vi vill att dom skall göra. Vi har antingen inte brytt oss om att förklara eller så vet vi helt enkelt inte hur vi skall förklara hur eller varför vi vill att de skall utföra allt detta konstiga som vi konstant ber om. Mycket tänkvärt.

Han gick även in på hur man som tränare lägger upp sin strategi för att lösa en uppgift eller ett problem och han hade många handfasta råd.
Betydelsen av förstärkningar, vad man använder och hur man har kommit fram till att det man tror förstärker djuret, faktiskt gör det... det är ju inte alltid så.
Motiveringarna som djuret finner utanför dig och hur man tar kontrollen över det djuret vill ha endast för att kunna tillgodose just dessa i träningen.
Det är precis vad jag och min kära Dito håller på med nu så här stod öronen rakt ut... fortsättning följer, Dito välte just ner allt från bordet i hallen...

Burlekar

Idag har vi tränat lite burlekar med båda hundarna. Dito är duktig på att springa in fort men han kan ha svårt att hålla alla tassarna innanför.... dessutom är det ibland svårt att vänta på "frikommandot men det blev bättre och bättre mkt snabbt! Han tycker att det är superkul! Jag kunde idag skicka honom med god fart in och ut från 10-15 meter. Härligt!
Kompis är ännu snabbare och dönar fullkomligt in! Jag testade med att lägga på kommandot för buren och det kändes som om han förstod, men plötsligt fick han för sig att "buren" betydde tungapporten och när han väl sprungit och hämtat den släpper han ju numer aldrig förrän han får ett tackkommando...så i och med att jag inte kunde göra något annat än att säga tack så trodde han ju at han gjorde rätt... detta innebar att jag fick lägga upp apporten i en taggig buske, (som jag nu kom på att vi glömt kvar...) och då kunde han strunta i att först leta efter apporten för att bära med sig den in i buren vilket han trodde var det jag ville. Söta lilla hund!

Sen lade vi till att träna på skillnaden mellan "fri" och "varsågod" med att han ibland fick springa till mig på fri, och ibland gå på varsågod till en externbelöning. Han tyckte burlekarna var så kul till slut att jag kunde belöna honom med hederlig kamplek och det är inte ofta...! Då upptäckte jag att han faktiskt har svårt att släppa leken på tack! Det visste jag förstås inte att detta problemet skulle kunna uppstå då det ju är så sällan jag får upp honom så att han verkligen tar i och går in för dragkampen! Kul!Kul!

Imorgon skall jag nog köra upp mina schappar till deras uppfödare inför helgen då jag skall iväg till klickerseminariet i Sthlm, och när allt det praktiska med hundar, packning, tvätt och dammsugning är klart skall det bli superkul att åka till stora staden på Fredag!

Valpkurs

En härlig servicevovve!


Idag har jag haft den äran att träffa 2 nya stjärnor till valpar och deras trevliga mattar för några privattimmar med ffa teori om hur klickerträning fungerar. Det är ganska svårt att sammanfatta det mest väsentliga så att det blir lätt att förstå om man inte tränat på detta vis tidigare. Tack och lov så har jag ju bara helt suveräna hundägare som är intresserade och som ställer bra och intressanta frågor. Vi gick igenom de olika sätten att använda positiv förstärkning, negativt straff, timing och kriterier.Jag visade igenom lite stadgeträning och omvänt lockande och därefter fick de titta på Susan Garreths film om "crate games". Jag hoppas att de fick med sig lite nya tankar och ideér om hur de skall fortsätta med sina fina hundar och jag ser fram emot att höra fortsättningen!

Därefter träffade vi Cilla och Ozzy, Ditos storebror, som skall iväg på stora äventyr! Cilla arbetar med vattenterapi och massage och har nu nya jobb framför sig där hennes tanke är att få arbeta ihop med sin fina hund. Till helgen skall Ozzy få en bedömning om han passar för att utbildas till servicehund och det vet vi ju redan att en bättre vovve kan dom inte hitta, så här tar vi ut glädjen i förskott och tjoar, Grattis Ozzy till din nya karriär!
Dito som inte fick någon fysisk motion igår då han blev sederad för röntgen, studsade och fladdrade i kopplet som aldrig förr, och jag tänkte i mitt stilla sinne att denna 1-åring behöver nog några år till innan jag kan anse honom vara vuxen...kanske 10 år eller så..

Dito är röntgad!

En bild på söta Svea

Har jobbat nattskift hela helgen så något tränande har det inte blivit något med direkt... Är allergisk mot gräspollen, så min näsa har varit på väg att ramla av och jag har varit supertrött. Idag såg jag till att komma till en läkare som skrev ut mediciner för allt, 1000:- ! Men det verkar faktiskt fungera och nu kan jag till och med andas genom min röda näsa, underbart!

Jag är inte så duktig på att vänta längre för det är ju så nervöst... så idag sövdes både Dito och hans bedårande syrra Svea för att röntgas, både armbågar och höfter. Så vitt jag kunde avgöra har dom i alla fall inga stora förändringar men vi hoppas ju såklart å att få helt ua på alltihop!

Jag beslutade även att ta bort Kompis dränrör idag för som det är nu irriterade dom mer än det hjälpte. Så håll nu tummarna för att det läker sig fint med hjälp av tvätt och antibiotika..