Fredrik S, han försöker att förklara det han anser är viktigt, men så många gånger förut förstår jag inte riktigt vad han egentligen menar med det han säger, då jag ofta upplever att det han säger och det han i själva verket gör, inte riktigt överensstämmer. Vad menar han att man skall göra istället för att använda sig av inlärning om han behöver "fostra" som han kallar det. Vad är fostran? Menar han att bara för att man inte använder sig av tilllagda straff i hanteringen av hunden, att man inte har krav överhuvudtaget eller vad menar han?
Jag kan för mitt liv inte se att inlärning för "trix och fix" skiljer sig ifrån att lära en hund ett alternativt beteende för att passa in i människans vardag. Det är ju faktiskt det som "fostran" borde vara om man nu skall använda detta ord anser jag.
Att man ser till att hundens förväntningar på det utförda beteendet leder till den konsekvensen som man tidigare lärt in kommer att hända. Till exempel: Klarar du av att gå emot den andra hunden i koppel utan att spänna dig, för att det är svårt för dig, ser jag som förare till att du belönas med ett ökat avstånd, - kan du sitta still när jag tar i din tass så släpper jag och så vidare. En succesiv stegring av svårighetsgraden som gör att hunden klarar av situationen och att den är tillräckligt lugn för att ta till sig informationen och dessutom för att ha en möjlighet att välja att göra det som den tidigare lärt.
Jag arbetar dagligen med rädslor och "vardagssituationer" och det skulle aldrig falla mig in att bestraffa en hund för att den visar att den inte kan göra "rätt" där eller då. Då är det jag som tränare som inte gjort mitt jobb, inte lagt upp det på ett sätt som är för individen /ekipaget genomförbart.
Att som Fredrik utgå ifrån att alla som har en åsikt om hur hundar lär och hur man hanterar sin hund i inlärningen, måste ha tävlat på höga nivåer för att kunna ha något att tillföra debatten, skrämmer mig. Han om någon, som schäferkille och i bruksvärlden, borde väl verkligen numera ha insett att det finns fler sätt att relatera till hund och varför man håller på med hund, både som lärare och som hundägare.
Alla har inte schäfer, alla vill inte tävla och långt ifrån alla anser att detta är något som ger den som tävlar med en schäfer en automatisk auktoritet på att tala om för en bassetägare/shibaägare, en jackrusselägare hur de skall relatera till sin hund. Det borde FS veta vid det här laget.
Bengt gör mig mållös,,, han anser att det han gör är "naturligt" och att allt annat är förkastligt. Då han säger att "klickerfolket" hela tiden skall göra sig roliga för att försöka att snällt få sin hund att lyssna, samtidigt som det kastas köttbullar på dem så är han ju tyvärr på en nivå i inlärningskunskap som är svår att bemöta. Dessutom är det väl ändå ett av FS största paraduttalande att man skall vara rolig och spännande för att hunden skall se upp till en, eller har jag missuppfattat?
Bengt arbetar med att se till att hans flock skall noga veta att alla deras egna initiativ inte får effekt. I BR shem får en hund inte påkalla att vattenskålen är tom, den får inte skälla om någon ringer på, (det senaste, vilket vi har avlat på att hundar skall göra i cirka 15 000 år bara...) att den får aldrig gå framför sin husse som går med stora stövlar och utan knäleder för att ha ett så stelt och hotfullt kroppsspråk som någonsin går... Bengt citat: "inlärning sker inte i naturen" slut citat.
I rest my case gällande vad denna man har förstått...
SKKs representant borde veta bättre än att ta sida gällande BBs träningsmetoder då de är väl medvetna om det kontroversiella med att fortfarande än idag bygga upp sin träning på att kasta saker och att rya på hunden samtidigt som ett kort snärtigt ryck i strypkopplet talar om för hunden att "även om jag inte berättat vad jag vill att du skall göra så tänker jag se till att du rycks till hårt då du gör i mina ögon fel". Inte etiskt försvarbart anser jag i alla fall.
Natasja var en god representant för en alternativ inlärning tycker jag, men jag kan också förstå att folk har svårt att hänga med i vad hon egentligen menar när hon pratar amöbor och vetenskap. Det förstår de som redan har kunskapen om att inlärning fungerar på ett sådant sätt att har du väl förstått hur den fungerar så kan du använda detta verktyg till att påverka en amöba, en späckhuggare OCH en hund. Arten spelar ingen roll.
Vad man dock behöver veta är djurets naturliga beteenden och sinnens funktion så att man därefter kan anpassa bland annat sitt sätt gällande förstärkningar och straff och hur träningen skall lägga upp.
Anders försöker att förklara sin ståndpunkt som han faktiskt har skaffat sig under 40 år i hundvärlden. Han har dessutom omvärderat och reviderat sina åsikter hela vägen, i takt med att hans kunskaper ökat . All heder till honom för detta!
.... men formatet med 30 sekunders inlägg och snabba repliker där man aldrig får tala till punkt bygger ju på det precis motsatta till vad som är hans budskap. Snabba effekter och inlärningar är inte det effektivaste sättet att arbeta vare sig med att delge sina synpunkter, ny kunskap, eller för den delen hundträning. Han skulle komma till sin rätt om vi fick möjligheten att sätta oss ner i en *TV-soffa, att han där fick förklara hur han anser att en utredning av orsaken till beteendet bör gå till. Ett prgram där det baseras på innehåll istället för effekter
Jag önskar mig fortfarande ett sådant forum på tv, där människor får tala till punkt, och där de inblandade har en grundläggande kunskap om fler metodiker, etiska synsätt så att debatten håller en intressant nivå till skillnad på det som var i kvällsöppet.
Det som sker i hundvärlden utanför tv, utanför tävlingarna, utanför brukshundsvärlden är bra mycket större, väldigt mycket "på riktigt" och orsaken att gilla hundar, och att välja att leva med hundar är ofantligt olika. Detta anser jag är väldigt viktigt i debatten, inte kasta sig med att jag har tränat "riktiga farliga hundar" jag har tävlat i schäfer-wm, jag har fött upp 500 valpar.. Det är inte kvantiteten som avgör det är kvaliteteten.
Hur bred är kunskapen, baseras den på även andras kunskaper eller bara på dina egna erfarenheter, är du bra på att förstå vad hundägaren vill ha hjälp med även om det är en annan sorts person, eller för dig främmande ras? Detta är viktigt. Har man förmågan att inse att ja, jag må vara känd från TV, men säger detta faktum att jag har rätt per automatik, eller borde jag kanske vara ödmjuk för annan kunskap?
Jag själv som "hundvetare" är inte ett dugg intresserad av att synas i rutan, men däremot tycker jag att det är viktigt att göra min röst hörd gällande det jag tycker är viktigt. Så, nej, alla vi som har en åsikt är inte avundsjuka på TV-tränarna. Däremot kan man bli glad eller frustrerad när man ser på vad som kastas in i den vanliga hundägarens vardagsrum. Frustrationen kommer sig av att man själv har en kunskap inom området, inte på grund av en hemlig önskan att gå på Bindefelts fest.
Långt inlägg.... Hälsningar Jenny, Nosvis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar