Ozzy diplomerad vårdhund idag!

Cilla ringde mig i förmiddags och det var ingen tvekan om hur stolt hon var över sin och sin fina hunds uppvisning. De hade precis klarat av alla momenten gällande att Ozzy skall fixa att människor i sjukhusmiljö kanske vill kramas hårt och länge....:), kunna känna sig helt trygg och lugn i samarbete med människor som behöver olika mekaniska hjälpmedel såsom rullstolar, gåstolar med mera. Dessutom skall Ozzy inte plocka bland grejer och mat som eventuellt kan ligga lite överallt på golven då det ju kan vara allt ifrån kakor till mycket starka mediciner. Vi är hur stolta som helst och väntar otåligt här i Gbg på att få se dom i sina vårdhundsekipagekläder!

extrem dogmakeover

Kommer ni ihåg min schapendoes?

2 timmar hos frillan, en schnauzer!

En utter i Norge....

Alla andra tränar hund men jag filmar en naturdokumentär om bassänguttern... en sällsynt art som simmar så där bra. :)

Rescue Ink rules!!!!

Kolla in de här grabbarna! De som känner mig vet att tycker jag väldigt mycket om både tatueringar (och även tatuerare).:)

Satt och slöade i soffan och tittade på Ellens pratshow. Hon hade med dessa fina grabbar som startat en organisation som hjälper misshandlade djur i USA. Stora, tatuerade och i de flestas ögon ganska rugigga och skrämmande grabbar. Jag har ju i hela mitt liv privat umgåtts med människor som inte alltid ser ut som den satta normen och har alltid hävdat att de är de skönaste, snällaste och oftast mest intressanta. Här är ett strålande exempel!

Smarta killar, de använder sitt yttre för att skrämma de som tror att de är farliga pgr av sitt yttre, får fullt tillträde att gå in och plocka missskötta marsvin, hundar, eller vad de nu hittar. Dagen efter åker de ut till skolor för att undervisa barn om hur de skall sköta sin karma... Coool!!!! Sånt här gör mig glad!

Vad var det jag sa!!!!! MVG!

Cilla och Ozzy från Tvååker i somras
Det visste vi ju redan,Ozzy klarade sitt första delprov galant och nu är det dags på lördag för det nästa provet där hundarna skall visa upp sig i olika eventuella arbetsmiljöer och situationer som kan komma i framtiden som arbetande vårdhund. Vi är sååå stolta över storebror och önskar att man fick vara en fluga på väggen eller en fästing bakom luggen så att man inte missade att se honom briljera på lördag! :)

Själva har jag och Dito varit på introduktionsrallylydnad och det var inte så lätt.... För det första blir men bokstavligt helt snurrig när man skall följa spiralskyltar, 360 graders svängar sen springa fram till nästa skylt osv. Första vändan blev ganska förvirrad då varken jag eller Dito visste "hur eller varför" men redan andra gången gick det lite bättre. Jag har ju svårt för att locka med godisen och att släppa allt "lydnadstänk". Lockandet för mig innebär ju att hunden inte lär sig ett jota och när han till exempel satte sig snett framför mig är det svårt som klickertränare att inte vänta ut honom tills han själv kommer på vad jag vill. Men roligt var det!

Jag måste anmäla mig till nästa tävling med Kompis för vi är verkligen redo för vårt LP2 och min målsättning är ju faktiskt både LP2 och att starta i 3an innan årets slut. Pust och stön!

Kry har debuterat i lydnadsklass 1 med första pris!!!! 9 månader gammal...

Dessutom vill vi ju avundsjukt gratta våra härliga kurskompisar Siv och Kry som idag startat i Lydnadsklass 1 med ett 1:a pris!!!! Kry är 9 månader!!!!! Dito känns inte ens i närheten av att kunna hålla ihop för ett helt program än. Dock kan han många delar och vi måste nog lägga upp träningen för att börja sätta ihop grejerna och få fram uthålligheten.

Igen, supergrattis mina fina hundkompisar både 2 benta och 4 tassade!!!! :)

Äntligen fattat hur man lägger upp en film....!

En liten film om hur man tränar hund inne i en bil för att det spöregnar utanför......

Tema Dito!

En fin bild Anette har tagit inför Ditos klippning nästa vecka
Mina rara föräldrar har lånat Kompis i några dagar för att leta svamp och göra annat mysigt. Med andra ord har jag bara en svart buse kvar hemma och direkt tänkte jag att nu djäklar!

Äntligen har jag och min härliga väninna Diana kunnat hitta en tid för att fika, snacka strunt och beundra hennes aldeles nya fina gossebebis Ville! Detta innebar att jag och Dito åkte spårvagn för andra gången i hans liv och tog oss in till avenyn. Dito ser ut som om han aldrig har gjort något annat och traskar lugnt och glatt fram i slakt koppel som om det var vardag för honom.... Fiket på Stadsteatern var inte heller något konstigt och han lägger sig direkt till ro under bordet. När vi fikat, sladdrat, och sen efter en promenad upp till Johanneberg för att hämta ytterligare en fin liten son Aaron, så knatade jag och min duktiga vovve vidare ner genom Chalmers skolområde.

Där hittar vi en lång och läskig gallertrappa och när jag vet att en räddningshund testas för just detta, att våga gå upp för en sån, tog vi oss utan problems upp för hela trappan (nästan upp till himlen) :)
Sen på nästa spårvagn ner till nordstan där han fortsätter att glatt trava på vid min sida, fortfarande slakt koppel, rakt igenom hela härligheten, åka lite hissar upp till parkeringshuset, och sen vidare genom en gångtunnel med dragspelare ut till centralstation. Fortfarande så cool och duktig att jag nästan inte kunde tro det! Spårvagnen hem var en baggis och väl hemma var jag nu så stolt över min fina hund att hjärtat nästan ploppar ut! Inte en gång gick han upp i varv eller börjar snurra/skälla eller annat.
Vi har inte varit i närheten av denna sorts miljö sen han gjorde det sist när han var 4 månader men det fanns kvar, ganska fantastiskt faktiskt!

I love You lille luddhuvve!!!!