Fido, min nya stjärna! Jag är helt betagen....

Min nya goa valp är en härlig herre.

Han är lik både sin morfar Kompis, och sin morbror Dito, men samtidigt är han helt sin egen. Han är hur snäll som helst, han är otroligt fysisk och vill gärna vara mycket nära mest hela tiden. Han vet hur man använder sin mustasch till att mysas med och han tycker att det är toppen att tvätta ansikten på katter... inte alltid en ömsesidig känsla men alla djuren verkar tycka jättemycket om honom så han kommer undan med det mesta som det verkar... Han har ett ton med humor och han är numera "inklickad" så vi har så smått börjat med lite roliga grejer som att sätta nosen i handen, sitta ner för att bakluckan skall öppnas med mera. Den största skillnaden just nu är att jag tror och känner att han är lite lugnare och lite mer den sorten som tänker lite innan han agerar... det är bara ett plus i min bok för det är detta som Dito ibland kan ha svårt för, att inte agera i samma sekund som han har fått en ingivelse.

Jag fick ett erbjudande att ta med Fido för att bli fotad av den eminenta hundfotografen Ida Kucera http://www.doggystajl.fotosidan.se/ och här nedan ser ni ett axplock av vad denna tjej kan göra! Hon är helt suverän!

Tack så jättemycket för dina fina bilder Ida.

Hoppsan....;)

Har inte skrivit på ett tag.... bland annat beror detta på ... kommer ni ihåg min gudson, Kompis barnbarn? Det blev inte riktigt som det var tänkt gällande att han skulle bo hos Cathrine och att jag skulle vara gudmor... Omständigheterna ändrade på rubbet så sedan förra veckan har flocken utökats med ytterligare en vovve, Fido som han heter, fick flytta in hos oss istället!

Jag hade väl egentligen inte tänkt skaffa ytterligare en hund just nu men då det blev som det blev och då jag blivit helt tokförälskad i honom när vi var och hälsade på förra gången, så var inte beslutet så svårt. Med magen var det klart direkt och med huvudet tog det ett dygn att fundera igenom för och nackdelar. Nackdelarna är att tre hundar är fler än två och det är besvärligare gällande hundvakter, gå i koppel förbi andra hundar och så vidare, praktiska grejer som går att lösa med lite organisation.

Fördelarna är att Kompis är snart 11 år gammal och har svårare att hänga med i Ditos mycket fysiska lekar. Han är helt enkelt inte lika intresserad av att springa superfort och bli tacklad som det är. Detta med en ny, glad valp som då Kompis fyller 12 år, är ett år gammal och kommer att ta den rollen med glädje. Jag tror detta blir helt toppen!

Fido är en mjuk, självsäker, lugn grabb med ett ton av humor och av gulligullkvalitet. Han har inte varit ledsen en sekund sen han kom och mina vuxna hundar, hans morfar och morbror har fallit totalt för hans charm, han får göra precis som han vill, mest hela tiden. Katterna tycker väl att hans slickande, hoppande och gullande är lite under deras värdighet att behöva utstå i några större portioner men även dom har accepterat att lilleman har kommit för att stanna.

Här kommer en bildkavalkad över underverket som nu är 9 veckor gammal! :)

Lite lite blyg första kvällens promenad... det gick dock snabbt över.

Sköldpadda värre än Jesus och Kompis är Morfar !

Förra året vid midsommar lyckades min grekiska landsköldpadda Fille ta sig ut ur sitt utehägn, hur,.. vet jag fortfarande faktiskt inte. Jag fick en massa hjälp av vänner, och vänners vänner, med hundar och utan, vi sökte faktiskt igenom ett riktigt stort område, men tyvärr utan framgång.

När hösten tog i och det blev kallt så visste jag att nu gräver han ner sig någonstans om han fortfarande lever. Jag fick vänta och hoppas att vi hittar honom till våren.


Vintern kom och som ni alla vet var det ju inte direkt den lilla blyga vintern heller... jag klockade termometern på -27 grader vid ett tillfälle, och mitt hopp att han skulle kunna överleva detta började tyna bort. Jag har ju under resans gång dessutom fått två nya sköldisar, Avrio och Retro, som har har försökt att fylla tomrummet efter Fille.

Men......Nu när det blev högsommar i April så var det någon som vaknade och plötsligt befann sig Fille, vaken och prasslande bland gamla höstlöv i min trädgård! Tack och lov är min väninna Anette en nyfiken typ så när hon hörde prasslandet gick hon dit för att snoka. Döm om min förvåning när hon kommer in i köket med en mycket efterlängtad sköldis vid namn Fille, världens bästa Fille! Precis som Jesus dyker han upp på påskdagens morgon....
Jag är överlycklig och har numera ett lyxproblem, 3 hanar och en aldeles för liten innebur... men det går att ordna.

Vidare till nästa nyhet och det är att Kompis är numera morfar och lille Dito har blivit morbror till tre underbara valpar!

Tuva, den stolta mamman
Det blev 2 hanar och en tik. En vän till en vän här i Göteboorg skall ha den ena grabben så han kommer härligt nära. Jag har utsett mig själv till gudmor och en ständig hundvakt om så skulle behövas. Han flyttar in till Catrine om 2 långa veckor och mycket snart skall han introduceras för hela stora vovvegänget så att han känner sig som hemma! Jag är helt kär i dom, titta bara....

Den lilla tjejenMin gudson

HUNDproblemutredarutbildningen

Första lärare ut för oss var den berömde Anders Hallgren.

Är det någon som har satsat blod svett och tårar på att utbilda det svenska folket i hundkunskap så är det denna man. Han har skrivit en uppsjö med böcker i ämnet, arbetat med räddningshundar i USA, forskat på rygg-och nackskador på våra hundar, startat IMMIs branchorganistation för att ge utbildade hundutredare en kvalitetsstämpel, han är även den som startat upp Hundutbildningsgruppen som numera sen många år drivs av David och Maria Selin.

Anders har under helgen gått igenom hur han lägger upp en utredning av en problemutredning.

Mycket av det han har sett under sina 40 år upplever han har berott på stress som bottnar i underaktivering och/eller smärtor. Smärtor som ofta kommer ifrån rörelseapparaten, muskler, leder och nack och ryggkotor, som har på det ena eller det andra sättet blivit skadade. Hans teori är att vårt sätt att använda halsbanden som ett sätt att korrigera, eller även då hunden drar i kopplet på grund av olika orsaker, kan orsaka dessa förslitningar.

Enligt undersökningar så finns det misstanke om att så många som 50- 60 % av hundar som uppvisar "problembeteende med aggression, eller stress", att dessa hundar har någon smärta bakom som orsakar det beteendet som vi sen ser. Skrämmande siffror....

Så igen, en repris av min varning för Cesar Millans designade halsband.



Halsbandet är konstruerat för att hålla upp den tunna snaran högt upp på hundens hals där den orsakar maximalt med smärta. På halsens framsida sitter larynx, struphuvudet och luftstrupen som är uppbyggt av broskringar. Snaran är så tunn att den dels fysiskt kan klämma sig in mellan både två kotor eller trycka till brosket så att det faktiskt orsakar en kollaps av strupen.

Dessutom trycker snaran på nerver som sitter vid sidan av halsen högt upp. Dessa kan vid tryck orsaka en kraftig migrän och försämrad syn. Så hela arrangemanget är av djurskyddskäl helt förkastligt och jag är helt fashinerad över att det fortfarande är lagligt! Skall man använda halsband så skall bredden helst vara mer än vad två halskotor är i bredd eller det som AH helst förespråkar är en sele som är utpassad på ett bra sätt för just din hund. Detta är klart något att fundera på...

Nu är det vårrulle! igen...:)

Och snart är det påsk!

Nu är det full rulle igen! Solen är framme, fåglarna drillar och katterna stannar gärna ute så länge dom någonsin kan...Hundarna tillbringar dagarna i solen på dagis och matte jobbar.

Dessutom är det nu till helgen dags att påbörja den sista puzzelbiten i mina viktiga utbildningar som jag vill ha i ryggen för att kunna känna att jag har gått dom bästa utbildningarna som finns att tillgå i Sverige. Hundutbildningsgruppen har en hundproblemutredarutbildning där man som vanligt får många olika perspektiv på utredning på hundbeteenden. Denna helgen skall vi lyssna på Anders Hallgren som väl är Sveriges "mesta" hundpsykolog. Han har arbetat med hundars beteende sen tidigt 70-tal. Det skall bli mycket spännande att få så mycket tid som 2 hela dagar med denna man och allt som kan finnas i ett sånt huvud. :)

Fler lärare som kommer att dyka upp under året är:
David Selin själv, han som anordnar ACD-konferenserna, och den man som har imponerat mest på mig av alla, imponerat med sina otroliga kunskaper, sina intressanta vinklingar, sin öppenhet för ny kunskap och för sin breda syn på hur allt hänger ihop. Helt unikt.

Vi kommer även att lyssna på Lina Hetta, beteendevetare, Linda Atmér, biolog,Maria Eriksson, hundmassör, Curt Blixt, "hundguru" bland annat skapare av mentaltestet som vi har i Sverige,Kerstin Malm -etolog, Marie Wendt psykolog, Carl Gustav Siewertsson veterinär. Alla dessa människor skall försöka att ge sin syn på hur beteeende hos hund fungerar och hur man skall kunna hjälpa till om det har gått snett.

Jag ser otroligt mycket fram emot dessa 8 kommande helger under året.

Jag anmälde mig ju i efterhand även till 15 poäng på Skövde högskola i "Djuren och människans kognition". Denna kurs helt otroligt spännande och jag ger järnet för att försöka att hinna med allt.. Gör jag inte det får jag kanske inse mig besegrad och fortsätta nästa termin men än så länge kämpar jag på. Vi får se.

Praktiskt med hundarna så är det hög tid att börja med spåren igen. Vi längtar allihopa, Dito mest....;)

Och Kompis har blivit morfar!!!! :) Skall åka ner och klämma på valpar på annandagen!

Forum, en helt egen värld....

En ganska obekväm och ocharmig värld


Har sen jag var hemma och var sjuk hängt lite inne på ett forum som heter vovve. Det är faktiskt en helt surrealistisk parallell hundvärld som jag inte kände till tidigare och som jag nog fortfarande inte förstår mig på. Därinne är hundratals hundälskande människor och debatterar och funderar gällande våra hundar. För er som aldrig varit inne på ett sådant här forum så vet jag faktiskt inte om jag kan rekommendera det heller... man kan bli helt uppslukad som det verkar. Tänk dig att du svarar eller skriver en fråga,,, det blir nästan som en drog att gå in och se om någon har svarat eller inte. Jag kände själv av detta fenomen.

Mitt problem var att jag mycket snabbt blev mer än irriterad på vissa personer där inne som utan att skämmas fullkomligt öser ur sig sitt förakt utan att tänka på följderna eller sanningshalten. Vissa trådar utvecklades snabbt till rena mobbingen om folk tyckte olika. På nätet skräder man inte orden, man är anonym och kan i denna anonymitet även hävda att man själv har en fantastisk kunskap om både det ena och det andra, utan att någon kan motbevisa dig. Låter du bara tillräckligt kaxig och har en attityd som ger intryck av att man kan minsann en massa fina ord, tänker folk att, han vet nog, ja då har man skapat sig en antagligen ganska skön fantasivärld som man kan luta sig emot. Eller kanske inte luta sig emot...det är ju byggt på luft.

Jag gick snabbt i fällan att börja att tjafsa emot då vissa påstod rent felaktiga "sk fakta". Det slutade med att jag redovisade min CV för att lättare förklara varför jag ansåg att jag visste att detta som sagts ej stämde, men fick i min tur bara svaret att "vi har valt att vara anonyma och vi har en massa kunskaper som vi inte tänker redovisa här"... det blir svårt att diskutera då, när man pratar med ett lufttroll som har ägnat sin största vakna tid de senaste åren, på ett forum där nyblivna hundägare antingen har känt sig helt nedtryckta i skorna eller så har dom ansett att, "den här killen kan nog allt, jag frågar honom istället för att ringa till veterinären eller utbilda mig inom beteende eller vad frågan nu handlade om...

Ett forum skulle ju kunna vara en guldgruva i att delge varandra sina kunskaper, peppa, och diskutera även olika åsikter men allt för många trådar "ballade ur" för att jag skall tycka att det känns väsentligt att spendera mer tid där inne.

Ganska fascinerande, men också ibland en mycket otäck värld enligt mig. Jag tror jag håller mig till riktiga människor och den i övrigt riktiga världen istället.

2011 fler utbildningar!

Ibland är det skönt att vara helt omedveten om farorna...

Har precis fått besked från Hundutbildningsgruppen att jag skall få gå deras eminenta utbildning för att bli hundproblemutredare. Utbildningen sträcker sig över hela året så en helg månaden kommer det att åkas till Alvesta för att lära mer hund! Roligt! Lärarna går inte av för hackor om man bland annat ser till deras erfarenhetoch bra rykte, det är i min värld mycket tunga namn med en massa kunskap bakom:)


Dessutom skall jag läsa 15 poäng Människan och djuren kognition. Kunde inte låta bli för det är ett så intressant ämne, hur vi lär oss saker, hur vi upplever vår värld.

Med andra ord, det blir full rulle som vanligt!